Sedan de första fallen av covid-19 konstaterades i Kina i slutet av förra året har pandemin fått förödande konsekvenser på människors hälsa och ekonomi runt om i världen. Det har också påverkat politiken och hur samarbetet fungerar mellan olika länder.
I Europa riktades snabbt kritik mot att medlemsstaterna främst såg till sitt eget bästa och inte handlade solidariskt. Ländernas agerande är inget som förvånar Göran von Sydow, statsvetare och chef för institutet Sieps som sysslar med EU-forskning. Det är de nationella ledarnas skyldighet att sörja för sin egen befolknings säkerhet.
– Dessutom har inte EU några särskilda befogenheter eller besitter kompetens att agera på hälso- och sjukvårdsfrågor. Det är ett nationellt ansvarsområde där EU endast är stödjande, säger han.
Nu har hjälpinsatserna länderna emellan kommit igång med exempelvis fördelning av skyddsutrustning och utlåning av sjukvårdspersonal. Göran von Sydow tror att krisen kan leda till att länderna kommer att vilja överlåta fler befogenheter till EU på området folkhälsa.
– Vi ska komma ihåg att de flesta medlemsländer är relativt små och att var och en ska ha varsin vaccinfabrik eller egen produktion av skyddsutrustning är inte möjligt. Men där skulle en samordning vara gynnsamt.
Han understryker att det här är en fråga på längre sikt. En av de stora frågorna just nu handlar om vilka åtgärder som ska vidtas mot pandemins ekonomiska effekter i EU. EU:s finansministrar har sedan tidigare lyckats enas om ett snabbt stödpaket på över 500 miljarder euro mot coronakrisen. Däremot är man oense om hur unionen ska finansiera den mer långsiktiga ekonomiska återhämtning som kommer krävas när coronakrisen lagt sig.
Detta har skapat en splittring inom EU. Italien och Spanien vill skapa ett finansiellt verktyg med hjälp av ett gemensamt lån av eurozonens 19 länder, så kallade euroobligationer. Frankrike stöder idén medan länder som Nederländerna och Tyskland motsätter sig en gemensam skuld inom unionen.
– Det är uppenbart att det här återväcker gamla motsättningar inom EU från eurokrisen framförallt, där länderna i syd har ett sätt att tänka på det här som skiljer sig från länderna i nord, säger Göran von Sydow.
Hissnande summa diskuteras
Det är kring detta som en hel del av torsdagens webbtoppmöte mellan stats- och regeringschefer i EU kommer att handla om. Inför mötet har Spaniens premiärminister Pedro Sánchez också lanserat ett förslag om en jättelik coronafond på motsvarande 16 000 miljarder kronor i rena anslag, och inte lån, till drabbade medlemsländer.
En risk med den här splittringen är att EU-skepticismen späs på, enligt von Sydow.
– Hittar man ingen lösning på att hjälpa de sydeuropeiska länderna är det inte omöjligt att det leder till en politisk mobilisering där man kritiserar eller till och med vill lämna euro- eller hela EU-samarbetet. Det vore mycket negativt för EU.
Ett annat orosmoln när det gäller EU:s sammanhållning är stängningen av gränser, enligt statsvetaren Sofie Blombäck vid Mittuniversitet i Sundsvall. En grundbult inom unionen är just den fria rörligheten mellan länderna och att bryta mot den ses som ett tabu.
Medlemsländerna får dock stänga sina gränser i nödläge och det är precis vad som har skett vid två tillfällen på kort tid. I samband med flyktingkrisen 2015 gjordes det och nu för att stoppa spridningen av covid-19.
– På lång sikt är det här ett hot, inte för att EU-samarbetet ska kollapsa, men för att den europeiska integrationen ska bromsas in. Vi är så extremt vana vid att röra oss över Europas gränser och unga människor minns inte ens hur det var innan när man behövde visum, säger hon.
Den avgörande frågan blir hur länge länderna kommer att vara stängda mot sina grannar och om steget till att ta till den här typen av drastisk åtgärd blir kortare i framtiden.
Ungern pekas ut
Utvecklingen i Ungern, lyfter båda statsvetarna fram som extra problematiskt. Där har parlamentet röstat igenom en nödlag som ger premiärminister Viktor Orbán och hans regering rätt att styra genom dekret på obestämd tid.
– När det kommer till Ungern är det en spänning som redan finns inom EU och kan förvärras av den här situationen, säger Göran von Sydow.
Huruvida coronakrisen kommer att leda till att EU-samarbetet försvagas eller förstärks vågar ingen av statsvetarna slå fast i nuläget. Det finns inga historiska paralleller att luta sig mot, säger Sofie Blombäck.
– En etablerad sanning inom Europaforskning är att kriser har en tendens att öka den europeiska integrationen. Men ingen vågar förutspå coronakrisen på samma sätt som man gjorde under finanskrisen. Då var det väldigt många i de akademiska fikarummen som sa att det kommer att leda till samarbete kring banker vilket det också gjorde. Men det här är en kris utan motstycke.
