Martin Gråberg har bott permanent på Kössö (Köpstadsö) i Göteborgs södra skärgård i nio år.
Han är van vid att sälar dyker upp med jämna mellanrum och trodde att så var fallet även på torsdagen då han såg ett djur simma i vattnet.
Men han fick snart ändra uppfattning.
– Den simmade rakt mot vår brygga och då såg jag den breda svansen, säger han och fortsätter:
– Bävern verkade inte alls skygg utan fortsatte att simma in under bryggan fast vi stod där.
LÄS MER: Bäver besökte badgäster
Inte sett tidigare
Martin Gråberg blev väldigt förvånad.
– Jag har aldrig sett en bäver här ute tidigare, jag trodde inte den trivdes i havsvatten, säger han.
Under torsdagen observerades bävern även på fler platser utmed ön.
– Jag har pratat med flera personer som bott på ön länge och ingen av dem kan minnas att de sett en bäver här ute, säger han.
Enligt Naturhistoriska riksmuseets hemsida råder viss osäkerhet kring hur pass bra bävern klarar sig i saltvatten. Den förekommer dock utmed norska kusten och längs den svenska västkusten.
Enligt museet tycks det vara unga djur som på våren följt älvar och bäckar ut till havs.
– Det verkar ju vara en möjlig förklaring, säger Martin Gråberg.
Dök upp bland badgäster
Hur länge bävern, som är största gnagaren i Sverige, klarar sig i havsmiljö är oklart.
Enligt expertisen måste bävern ha tillgång till sötvatten. Dels för att dricka, dels för att tvätta bort saltet ur pälsen eftersom dess värmeisolerande förmåga förstörs annars.
Det är dock inte första gången på senare år som södra skärgården haft bäverbesök.
I juli 2018 kunde GP berätta om en bäver som tagit sig ända ut till Vrångö där den fick badgäster att göra stora ögon.
På fredagen kom rapport om bäver även från Instön – eller åtminstone spår efter den i form av ett söndergnagt träd, berättar Ulf Tiborn.
Fakta: Så stor kan bävern bli
Bävern, Castor fiber, är Sveriges största gnagare. Den kan väga 18-22 kg och blir 70-100 centimeter lång – plus svansen på 30-40 centimeter. Den lever framför allt i vatten och är nattaktiv ock kan vara svår att få syn på. Då är det lättare att se spår efter bävern – som fällda träd. Även bäverns bostad väcker uppmärksamhet. En normalstor bäverhydda blir 1-2 meter hög, 2-4 meter bred och 8-10 meter lång. I extrema fall kan de bli ännu större.
Källa: Naturhistoriska riksmuseet.