Coronaviruset klassas som pandemi

Världshälsoorganisationen WHO beslutade under onsdagseftermiddagen att klassa utbrottet av det nya coronaviruset som en pandemi.
– Under dagarna och veckorna som kommer väntar vi oss fler sjuka, fler dödsfall och fler drabbade länder, säger generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus under en presskonferens.

ANNONS
|

Det är på en presskonferens under onsdagseftermiddagen som WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus meddelade att utbrottet av det nya coronaviruset nu är att betrakta som en pandemi.

En pandemi är ett senare stadium av en epidemi vilket innebär att många människor i ett område på kort tid insjuknar i samma sjukdom. När en epidemi sprids över flera världsdelar kallas det för pandemi.

Tedros Adhanom Ghebreyesus, generaldirektör WHO. Arkivbild.
Tedros Adhanom Ghebreyesus, generaldirektör WHO. Arkivbild. Bild: Salvatore Di Nolfi

– Under de senaste två veckorna har antalet fall av covid-19 utanför Kina ökad trettonfalt. Antalet drabbade länder har tredubblats. Det finns nu över 118 000 fall i 114 länder och 4 291 personer har mist sina liv. Tusentals fler kämpar för sina liv på sjukhus. Under dagarna och veckorna som kommer väntar vi oss fler sjuka, fler dödsfall och fler drabbade länder, säger Tedros Adhanom Ghebreyesus och fortsätter:

ANNONS

– WHO har följt detta utbrott dygnet runt och är djupt oroade både över de oroväckande spridningsnivåerna, svårighetsgraden och de oroande nivåerna av passivitet. Vi har därför gjort bedömningen att covid-19 kan karaktäriseras som en pandemi.

Den nya benämningen förändrar dock inte WHO:s bedömning av hotet som viruset utgör, säger han vidare.

– Det förändrar inte vad WHO gör eller vad länder ska göra. Vi har aldrig tidigare sett en pandemi som orsakats av ett coronavirus, och vi har aldrig tidigare sett en pandemi som kan kontrolleras på samma gång.

LÄS MER:Första svenska dödsfallet i coronavirus

Fokuserar på att minska effekterna

För att en sjukdom ska kunna spridas över ett stort område behöver det vara en helt ny typ av smitta, säger Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten till TT.

– Det förutsätter att det är en ny sjukdom som vi inte har någon immunitet mot i befolkningen överhuvudtaget, att det är något vi inte har stött på tidigare. Så alla kan mer eller mindre bli sjuka av det. Dessutom måste det vara något som är hyfsat smittsamt.

Den stora skillnaden på en pandemi och en epidemi ligger i hur myndigheter och sjukvård agerar. Vid en etablerad pandemi med spridning i Sverige försöker man inte längre minska spridningen mellan länder, utan fokuserar i stället på att minska effekterna inom varje land.

ANNONS

– På engelska säger man att man går från containment to mitigation, från inneslutning till att försöka minska effekterna så mycket som möjligt, säger Anders Tegnell.

I Sverige finns det särskilda pandemiplaner i alla regioner.

– Det kommer att innebära att man inom sjukvården behöver göra rätt stora omställningar av sin verksamhet för att kunna ta hand om många nya sjuka. Exakt hur mycket får vi se. Vid svininfluensan behövdes det mindre sjukvård än man trodde innan, och hur det blir nästa gång vet vi inte. Det viktigaste är att man har planer på plats för att kunna ställa om på ett bra sätt, säger han och berättar vidare att det för privatpersoner fortfarande handlar om att följa myndigheternas råd och sköta sin personliga hygien för att minska smittspridning.

LÄS MER:Klart: Inga evenemang med fler än 500 besökare

Femte pandemin sedan 1900

Sedan år 1900 har världen hittills drabbats av fyra stora pandemier, enligt Folkhälsomyndigheten.

• 1918. Spanska sjukan orsakades av influensa A(H1N1) i kölvattnet av första världskriget och skördade fler människoliv än antalet stupade under själva kriget. Man räknar med att omkring 50 miljoner människor avled till följd av sjukdomen, varav minst 35 000 svenskar.

• 1957. Asiaten A(H2N2) orsakades av influensa och trängde bort den gamla varianten av influensa. Man räknar med att cirka fem miljoner människor världen över dog under epidemin.

ANNONS

• 1968. Hongkong-influensan A(H3N2) skördade cirka en miljon liv det första året. Den sprids fortfarande som säsongsinfluensa och orsakar en överdödlighet på i medeltal cirka 1 000 äldre personer i Sverige varje år.

• 2009. Svininfluensan. Under våren 2009 upptäcktes ett nytt virus i Mexiko som snabbt spreds över världen. I augusti 2019 deklarerade WHO att världen befann sig i en postpandemisk fas. Den betraktas nu som en av de cirkulerande säsongsinfluensorna.

Ett nytt pandemiskt virus konkurrerar ofta ut tidigare säsongsinfluensavirus och etablerar sig efter några år som en variant av säsongsinfluensa, skriver myndigheten på sin hemsida.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS