Expert: "Tror inte alls svenskarna är medvetna om det här"

Att dela uppgifter som går under förtal i sociala medier och på internet kan leda till fällande dom i rätten, det visar rättegången mot Ramona Fransson. Rättsläget är dock okänt för många svenskar vilket bland annat ökar behovet av källkritik, enligt juristen Ängla Eklund.

ANNONS
|

Ängla Eklund, jurist och ordförande för Institutet för juridik och internet.
Ängla Eklund, jurist och ordförande för Institutet för juridik och internet. Bild: Pressbild

Göteborgsförfattaren Ramona Fransson dömdes till skadestånd efter att ha förtalat Tomas Åberg, projektledare för Näthatsgranskaren, genom att dela ett inlägg författat av Joakim Lamotte, som använder Facebook som sin journalistiska plattform.

LÄS MER:Göteborgsförfattaren överklagar förtalsdomen

Det rör sig inte om något nytt prejudicerade domslut eller ny lagstiftning kring förtal. Att delningar av inlägg i sociala medier eller på internet kan leda till fällande domar gäller sedan tidigare. Däremot är rättsfallen av den här typen ovanliga, enligt Ängla Eklund, jurist och ordförande för Institutet för juridik och internet. Rättsfallet i fråga är fängslande, anser hon.

– Det är superintressant därför att det väldigt sällan finns anledning att pröva förtalsbestämmelsen på det här sättet. Skillnaden från uppmärksammade fall som rättegången kring Cissi Wallin eller andra Metoo-förtalsmål är att det inte är upphovsmakaren som åläggs skyldighet att betala skadestånd, utan en person som har delat ett inlägg, säger hon.

ANNONS

"Vårt ansvar som sekundära spridare"

Sett till dagens informationssamhälle väcker den fällande domen frågor kring källkritik och individens eget ansvar online, fortsätter Ängla Eklund.

– Eftersom väldigt mycket av vår kommunikation i dag bygger på att man delar och sprider andras information ställer det här frågor kring allas vårt ansvar som sekundära spridare. Och att vara ännu mer mån om källkritisk granskning och förstå innehållet av det vi delar.

Löper den som delar ett inlägg lika stor risk att dömas för förtal som upphovsmakaren?

– Risk och risk. Förutsättningarna att inte bara gå på den som skriver ett inlägg utan även den som har varit med och delat den finns ju. Och då kommer man titta på vilken omfattning och spridning man själv har gett upphov till, säger Ängla Eklund.

Betyder det att alla dem som delade inlägget, som bland annat Ramona Fransson fälldes för, kan dömas för förtal?

– Hur många personer som kan straffas för samma inlägg är en intressant fråga. Men rent juridisk finns inga sådana begränsningar – varje enskild person och spridning prövas var för sig.

Tror du att gemene man är medveten om det här?

– Absolut inte, det tror jag inte alls att man är utan här behövs det mycket mer kunskap och i dagens informationssamhälle är det en otroligt viktig att diskutera ännu mer om vilket ansvar man har för vad man publicerar och sprider.

ANNONS

Kommer vi se fler enskilda åtal för förtal framöver?

– Förtalslagstiftningen diskuteras allt mer hela tiden och har fått ett annat användningsområde och uppmärksamhet kring sig på grund av hur informationsspridningen i sociala medier och på internet ser ut. Ja, jag tror att det här kan bli något vi ser mer av.

LÄS MER:Spred förtal på nätet – Göteborgsförfattare döms till skadestånd

ANNONS