Politikerna är eniga. Försvaret måste byggas upp för att möta ett försämrat säkerhetsläge både i närområdet och globalt. Försvarsberedningens rapport är en katalog över vad partiernas anser bör göras under de kommande åren. Men som vanligt är det öppen strid om pengarna.
Moderatledaren Ulf Kristersson sade här i Sälen på söndagen att det inte räcker med 84 miljarder kronor för att Sverige ska avsätta 1,5 procent av BNP till försvaret 2025. Det krävs 93 miljarder kronor. Även ÖB har förespeglat att ramarna inte är tillräckliga för att genomföra reformerna tillräckligt snabbt.
Försvarsminister Peter Hultqvist stänger inte dörren för Kristensson, säger han. Samtidigt framhåller han att anslagen till det militära försvaret har ökat med 25 procent sedan 2016 och att det finns en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna om att efter hand öka anslaget med 25 miljarder kronor under åren 2021-2025.
– Det är en ökning med 40 procent. Totalt kommer 75 miljarder kronor att tillföras det militära försvaret under perioden. Det är en satsning som saknar motsvarighet sedan 1950-talets början, säger han till GP.
LÄS MER:Chefen för Must: Sverige berörs snabbare och direkt
"Det måste vi försöka verkställa"
Han vill bland annat ha en förstärkning av Nordens största hamn.
– Ett amfibieregemente ska förläggas i Göteborg. Det kommer jag att föreslå i förhandlingarna med de andra partierna och hoppas det finns med i en kommande försvarsproposition. Det måste vi försöka verkställa, säger han.
Ur nordiskt perspektiv är Göteborg en mycket stor hamn. Den har också en direkt koppling till värdlandsstödet, det vill säga det avtal som gör den möjligt för Sverige att i kris och krig få hjälp av utländska förband på svensk mark. USA deltog, till exempel, vid den senaste stora försvarsmaktsövningen Aurora 2017 med ett luftvärnsförband som kom till Säve.
– Det som händer nu är att vi har bjudit in samtliga partier för att reda ut vad som skiljer de olika förslagen och beräkningarna. När den processen är klar kommer jag att bjuda in till nya förhandlingarna för att åstadkomma en försvarsproposition, säger Peter Hultqvist.
Säkerhetsläget är bekymrande och det beror framför allt på Ryssland, enligt försvarsministern:
– Ryssarna jobbar långsiktigt med att försöka underminera och splittra Europa, med sitt spionage. De tänker strategiskt när det de utvecklar sin militära förmåga. Genom annekteringen av Krim har de visat att de är beredda att använda militär före att uppnå politiska mål om det är möjligt.
– Det är insikter som vi måste ha. Därför är det viktigt att öka vår försvarsförmåga och fördjupa våra samarbeten med andra. Dels med länder i vår närhet, dels inom EU och med Storbritannien och USA.
LÄS MER:Säpochefen: Sverige får ett cybersäkerhetscenter
Oroas över kärnvapen
De närmaste banden har Sverige till Finland.
– En lagstiftning ska möjliggöra snabbare beslut om stöd i en krissituation. Jag ser det som oerhört väsentligt. Vi har ett nära förhållande, vi tänker och planerar gemensamt och agerar mer och mer som en enhet.
En allt mer högljudd kärnvapenretorik är oroande. Övningarna intensifieras och internationella avtal om nedrustning försvagas. Ryssland anses ha taktiska kärnvapen i Kaliningrad på robotar som kan nå stora delar av Sverige.
– I höstas genomförde Ryssland den största kärnvapenövningen sedan 1991, Grom 2019. Det har inte uppmärksammats särskilt mycket, men det visar att det i vår omedelbara närhet pågår övningar med den här typen av vapensystem. Det är viktigt att opinionen är medveten om vad som sker.
