Hans-Erik Dyvik Husby har legat i sträng hårdträning av notläsning och operasång för att kunna spela Sarastro i Stadsteaters uppsättning av Mozarts "Trollflöjten".
Hans-Erik Dyvik Husby har legat i sträng hårdträning av notläsning och operasång för att kunna spela Sarastro i Stadsteaters uppsättning av Mozarts "Trollflöjten". Bild: Petter Trens

Hank von Hell återuppstår i Göteborg

Hans-Erik Dyvik Husby har återuppstått flera gånger. Vid nittio tillfällen har han hissats upp på korset i musikalen "Jesus Christ Superstar", men han har också egna erfarenheter av döden. Nu har den forne punkaren hårdtränats i noter och operasång för att återuppstå i en ny form – som Sarastro i Stadsteaterns "Trollflöjten".

ANNONS
|

– Jag stod vid en grav på Cypern för ett år sedan. Där stod det: "Här vilar Lasarus. Död för andra gången". Då köpte jag med mig en ikon. Fan, jag visste inte att vi rockstjärnor hade ett eget helgon.

Det är lätt att förstå att den bibliska historien tilltalar Hans-Erik Dyvik Husby. 1998 gick han under namnet Hank von Helvete och var sångare i det ikoniska bandet Turbonegro. Vid den tiden var framgångarna stora men Hank själv led av ett tungt heroinmissbruk. Strax efter att bandet hade släppt albumet "Apocalypse Dudes" kollapsade han.

Enligt Håkon Moslets biografi "Trbngr" var han kliniskt död i flera minuter innan han kunde återupplivas med hjärt-lungräddning. Situationen blev ohållbar och Turbonegro tvingades lägga ner.

ANNONS

Efter en omstart några år senare valde Hans-Erik Dyvik Husby att 2011 slutligen pensionera karaktären Hank von Helvete. Då hade han varit frontman i bandet i 18 år.

Jag menar kredibilitet inom punk? Vafan är det?

10-talets början blev i stället en omdanande tid. Dyvik Husby var ren och nya typer av uppdrag hade börjat dyka upp. "Jesus Christ Superstar" (2009) följdes av rollen som Cornelis Vreeswijk i filmen "Cornelis" (2010) och därpå en turné med Jack Vreeswijk.

Vissa ansåg att han genom vissången svek sina punkideal. DN:s musikskribent Fredrik Strage såg det rent av som en personlig förolämpning:

"Jag vill inte bli för konspiratorisk, men att vismaffian kidnappar just Hans-Erik Dyvik Husby känns som ett långfinger tryckt i nyllet på undertecknad."

Själv fnyser den norske sångaren åt kritiken och menar att punk handlar om att få göra vad man vill, oberoende om det är att slå sönder en gitarr eller skriva en barnbok.

– Därför är det skönt att anarkismen har börjat hitta tillbaka. För det måste bli ett stopp på punkpoliser. Jag menar kredibilitet inom punk? Vafan är det? Det är som att säga: "enligt reglerna måste du sniffa lim", säger han.

Det är lätt att gå vilse bland Stadsteaterns många snirkliga gångar och korridorer. Hans-Erik Dyvik Husby har fortfarande vissa bekymmer att hitta rätt.
Det är lätt att gå vilse bland Stadsteaterns många snirkliga gångar och korridorer. Hans-Erik Dyvik Husby har fortfarande vissa bekymmer att hitta rätt. Bild: Petter Trens

LÄS MER:Mattias Andersson ny chef på Dramaten

Sjunger efter krumelurer

Inne i de förvirrande korridorerna på Stadsteatern i Göteborg öppnar Hans-Erik Dyvik Husby dörren till sin loge. Han rotar snabbt rotar fram en pärm med noter.

ANNONS

– Titta här, säger han uppspelt och pekar på en G-klav.

– Det här tecknet känner man kanske till ändå. Men det här?

Fingret rör sig ner till den F-klav, eller basklav, som Hans-Erik Dyvik Husby sjunger efter i operan.

– Det är ju bara en krumelur. Det det vi gör. Sjunger krumelurer, säger han.

Trots det humoristiska tonfallet går det att skönja en stolthet i rösten när han pratar om noterna. För även om Dyvik Husby tidigare har gjort musikaler har han inte tittat i noter sedan han var elva och sjöng i kyrkokör.

– Frågan väckte Pippi Långstrump-moralen i mig. "Det där har jag ju aldrig gjort. Det klarar jag säkert". Sen kom jag till teatern och jäklar vad jag fick ångra mig. Fan, där tog jag mig vatten över huvudet.

– Alltså jag är i terra incognita (okänt land), men jag tycker ändå att det är jävla häftigt att en gammal punkare som jag, från gatorna i Oslo, hamnar i en Mozartpjäs.

"Skulle Sarastro stå och säga det han gör i dag utan sammanhang skulle han framstå som en incel på LSD."

I december är det premiär för "Trollflöjten" på Göteborgs stadsteaters Stora scen. Då spelar Hans-Erik Dyvik Husby karaktären Sarastro. Som motspelare har han den prisade sopranen Karolina Andersson som har gjort Nattens drottning till en paradroll.

ANNONS

LÄS MER:Så blir hösten på Göteborgs stadsteater

I föreställningen slåss Sarastro och Nattens drottning över den gemensamma dotter Pamina.

– Det handlar om en mamma och pappa som är i vårdnadstvist och Pamina är offret. Det är hon som lider under det här. För de vuxna använder tunga vapen och hon är ett av dem.

I Stadsteaterns version har regissören Melanie Mederlind placerat historien i modern tid. Men det innebär inte några större förändringar i librettot förklarar Dyvik Husby.

– Melanie är en jävla intelligent regissör. På bara två, tre ställen har hon smällt in små ord som vårdnad. Då fattar man. Jag tror att alla som har varit med om en hård vårdnadstvist kommer att känna igen sig och gråta.

Den debuterande operabasen tycker också att det är rätt val att lyfta in "Trollflöjten" i modern tid, för krocken mellan Mozarts historia och dagens ideal måste hanteras.

– Skulle Sarastro stå och säga det han gör i dag utan sammanhang skulle han framstå som en incel på LSD. Det hade blivit en jävla katastrof, säger han och syftar till den grupp ofrivilligt celibata män som uttrycker frustration och kvinnohat, och i extrema fall även begår våldsattentat.

LÄS MER:Recension: "Dvärgen" – Göteborgs stadsteater

Kämpade för Rosettastenen

Publiken kommer också att märka av skillnader i musiken. Mozarts opera har nämligen fått ett nytt arrangemang och Simon Ljungman (Augustifamiljen) är kapellmästare.

ANNONS

– Och det är lite poängen att alla sjunger utifrån sin bakgrund. Musikal, rock, opera. Men det ska vara Mozart först.

Hans-Erik Dyvik Husby visar stolt upp noterna som han har kämpat med att lära sig inför sin premiär som operabas.
Hans-Erik Dyvik Husby visar stolt upp noterna som han har kämpat med att lära sig inför sin premiär som operabas. Bild: Petter Trens

För Hans-Erik Dyvik Husby var dock sträckan till Mozart lång. Han säger att han kämpade för att hitta sin Rosettasten, alltså det arkeologiska fynd som blev nyckeln till att kunna tyda egyptiska hieroglyfer. Men operans hemligheter fortsatte att vara dolda tills en dag, då det plötsligt började lossna.

Så vad var Rosettastenen?

– Det här är ju nordeuropeisk klassisk konst. Och där har Rosettastenen alltid varit auktoritärt plugg – lär dig annars dödar jag dig.

Det låter inte så punkigt?

– Nej, punken är ju det motsatta. Om du inte hittar på något schysst, visa fingret så blir det tufft ändå. Det är ju egentligen ett uppror mot plugget. Men här fick man ta all sin attityd, all sin "Fuck you. I'm just wingin' it"-hållning och slänga bort.

Helt har dock Dyvik Husby inte kunnat släppa punkattityd. För ett år sedan återuppstod nämligen karaktären Hank, nu omarbetad till soloartisten Hank von Hell. På torsdagen spelar han på Pustervik.

Känns det splittrat?

– Det jag känner är en osäkerhet över hur mina kollegor och vänner här på teatern kommer att reagera när de ser mig på mitt vanliga jobb.

ANNONS

Men du är väl ganska teatralisk på scen?

– Ja, alltså det finns något som tilltalar mig med rockstjärnor som Freddie Mercury och David Bowie. Mer än den traditionelle arbetarkillen som hade varit lastbilschaufför om han inte av slump upptäckts av en radioproducent. Elvis klev bara ut i några kläder men Bowie studerade Bertolt Brecht och läste Jean Genet. Det är inte för intet som en av hans sista låtar heter "Lazarus".

LÄS MER:Mattias Nordkvist pausar från skådespeleriet – jobbar på Göteborgskrog

Trollflöjten

Göteborgs stadsteater

Premiär: 13 dec 2019

Efter: WA Mozart

Översättning: Alf Henrikson

Bearbetning och regi: Melanie Mederlind

Musikarrangemang: Tommy Jonsson

Med: Karolina Andersson, Hani Arrabi, Therese Erch, Eric Ericson, Hans-Erik Dyvik Husby, Carina M Johansson, Ramtin Parvaneh m fl

Musiker: Paula Hedvall, Simon Ljungman (kapellmästare), Axel Mårdsjö, Emma Runegård (musikalisk Instudering)

Hans-Erik Dyvik Husby

Ålder: 47 år

Tidigare: Frontfigur i bandet Turbonegro. Gjorde rollen som Jesus när Det Norske Teatret i Oslo satte upp "Jesus Christ Superstar" (2009). Har även spelat Ole i musikalen "Sällskapsresan" (2016, 2019) och Cornelis Vreeswijk i filmen "Cornelis" (2010)

Aktuell som: Sarastro i "Trollflöjten" och med soloprojektet Hank von Hell, på Pustervik i kväll, torsdag 28 november.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS