Nästan tre av tio lärare i den svenska grundskolan saknade behörighet under det gångna läsåret. I Göteborg finns exempel på skolor där uppemot 70 procent av lärarkåren saknar behörighet.
Samtidigt finns det inget som tyder på att lärarbristen skulle vara på väg att avta – tvärtom. Det har gjort att läget på många håll är desperat.
I Borås har man lyckats nyrekrytera lärare genom att utlova "hittelön" för tips som leder till anställning. Lönepåslag till lärare i pensionsåldern och försök att hitta personal från utlandet är andra exempel på hur skolor försöker fylla tomrummen.
Också i Göteborg pågår ett omfattande arbete med att ta fram nya lösningar för att komma till bukt med problemet. En viktig del i det är ett nytt IT-system som ska ge såväl skolorna som grundskoleförvaltningen en översikt kring läget.
– Syftet är att skapa ett stöd för rektorer att kunna planera verksamheten. Vilka behörigheter finns, vilka saknas och hur lägger vi pusslet på bästa sätt? I detta kan vi också se hur stor del av den faktiska undervisningen som bedrivs av behöriga lärare, säger Nicoline Blidberg, chef för kompetensförsörjning på grundskoleförvaltningen.
Hon säger att staden, när pusslet är lagt, får bättre förutsättningar att sätta in stöd och resurser där det gör som mest nytta.
– Eftersom vi är en så pass stor organisation blir generella insatser ganska kostsamma. Vi måste säkerställa att vi gör rätt saker där de får som mest effekt.
Förvaltningsdirektören Bengt Randén kallar lärarbristen "ett nationellt misslyckande" som måste lösas på såväl nationell som regional nivå. Samtidigt gäller det att agera lokalt för att lösa den akuta situationen. Bengt Randén tror inte att lärarkåren kommer att räcka till under de närmaste 15-20 åren.
– Därför måste vi under den här perioden hitta andra lösningar. Vi måste ta fram roller som idag inte finns i skolan, som gör att lärarna kan fokusera mer på att just undervisa, säger han.
Som exempel nämner han lärarassistenter som kan avlasta lärarna vad gäller administrativa arbetsuppgifter.
En annan aspekt som grundskolförvaltningen fäster stor vikt vid är ledarskapet i skolorna, där långsiktighet och kontinuitet är ledord. Bland annat har man skapat en rektorsakademi som ska stärka stadens rektorer.
– Fungerar ledarskapet så stannar också lärarna och det bli en positiv spiral, säger Bengt Randén.
För att stärka skolor i utsatta områden, som ofta har en betydligt högre andel obehöriga lärare, har man också infört en enhetlig resursfördelningsmodell som till stor del baseras på socialekonomiska faktorer.
Nicoline Blidberg berättar att förvaltningen också har inlett ett samarbete med en stiftelse där syftet är att få fler behöriga lärare i framför allt utsatta områden.
– Idén är att rekrytera akademiker som redan har högskolebehörighet i olika ämnen, men som saknar lärarlegitimation. Då kan man jobba parallellt med att man, en dag i veckan under två år, läser in det man behöver för att få en lärarlegitimation, säger hon.
Vi kan inte fortsätta titta på trender, vi vet redan hur de ser ut. Nu måste vi handla.
Bengt Randén säger att grundskoleförvaltningen nu jobbar på alla fronter för att lösa lärarbristen, som han menar har blivit "en ödesfråga".
– Vi kan inte fortsätta titta på trender, vi vet redan hur de ser ut. Nu måste vi handla.
