Varannan svensk är beredd att tänka om när det gäller sina matval för miljöns och klimatets skull. Första åtgärden skulle då vara att minska matsvinnet. I hushållen slängs i dag per person årligen 19 kilo fullt ätbar mat och 26 kilo kaffe, fil och annat flytande hälls ut i vasken, enligt Naturvårdsverket.
Varannan svensk är beredd att tänka om när det gäller sina matval för miljöns och klimatets skull. Första åtgärden skulle då vara att minska matsvinnet. I hushållen slängs i dag per person årligen 19 kilo fullt ätbar mat och 26 kilo kaffe, fil och annat flytande hälls ut i vasken, enligt Naturvårdsverket. Bild: Shutterstock

Minska matsvinnet i topp hos svenska konsumenter

Enligt en färsk undersökning kan varannan konsument tänka sig att förändra sina matval för klimatet och miljön. I topp: att minska matsvinnet.

ANNONS
|

SLU Holding som ska nyttiggöra forskning har undersökt konsumenternas syn på hur deras val av mat påverkar miljön med fokus på klimatet. Resultatet blev att minska på matsvinnet toppar deras lista och följs sedan av åtgärderna handla mer svenskt och att välja närproducerat. Undersökningen visar också att många konsumenter säger sig sakna kunskap om hur det egna matvalet påverkar miljön och klimatet. 60 procent av de tillfrågade bedömde sin kunskap som begränsad.

LÄS MER:Så gick det för familjen att väga matsvinnet

Arbetet ska leda till ett dataspel som ska testas i Västra Götalandsregionens gymnasieskolor under hösten. Anna Hessle, är forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, som matar in fakta i spelet. I nuläget finns en prototyp som ”förhoppningsvis” kan utvecklas till ett skarpt spel.

ANNONS

Hur ser du på resultatet att bara varannan svensk kan tänka sig att förändra sina val av mat för att minska miljö- och klimatpåverkan?

– Man kan ju se det på två sätt. Det kan vara så att man tycker att det är en låg siffra, men det kan också vara så att konsumenterna tycker att de redan har gjort det de kan göra, säger hon.

Fyra procent av dem som tillfrågats i undersökningen uppger att de inte kan tänka sig någon förändring alls. Vad kan det bero på?

– Vi vet ju inget om utgångsläget. Det är kanske så att de redan gjort allt de kan, eller så kör de huvudet i sanden för att det är bekvämt och billigt. För oftast är det dyrare att köpa produkter som framställts med större miljöhänsyn. Det finns ju en anledning till att vissa livsmedel är billiga.

Anna Hessle anser att det är en bra åtgärd från konsumenthåll att satsa på svenskproducerad mat.
Anna Hessle anser att det är en bra åtgärd från konsumenthåll att satsa på svenskproducerad mat. Bild: Agroväst

Efter minskat matsvinn skulle konsumenterna vilja handla mer svenskt och mer närproducerat för att minska sin miljö- och klimatpåverkan. Är det rätt ordning om du värderar den påverkan respektive insats har?

– Det är väldigt lätt att minska sitt eget svinn, så jag förstår att den åtgärden kommer först. Det är rimligt att ta vara på de livsmedel som man bär hem. Men skulle det ge större skillnad på miljö och klimat om ordningen var annorlunda är svårt att svara på.

ANNONS

Vad kan du säga om nummer två och tre på listan, att konsumenterna rankar åtgärderna att välja svenskt och närproducerat så högt?

– Jag slår gärna ett slag för det svenskproducerade. Det är ett glädjande resultat eftersom Sverige har bland de strängaste reglerna för miljö- och djurskydd för matproduktion. Och märkningen med den svenska flaggan är garanterat säker. Närproducerat är däremot ett mer flytande ord utan skydd. Bara för att namnet på en produkt har lokal prägel behöver det inte vara närproducerat, utan det kan vara rent ljug.

Det är heller inte alltid klimatsmartare med närproducerat.

– Nä, eftersom det är produktionen som ger den större delen av utsläppen, inte transporten. Det beror förstås på typ av transportmedel och det vore tankeväckande om fanns en märkning på produkter som fraktats med flyg. I dag får man ju som konsument gissa hur livsmedlen har transporterats, säger Anna Hessle.

SLU Holding håller tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, och Högskolan i Skövde på att bygga ett dataspel som ska ut i skolorna och Anna Hessle är en av forskarna som är med och utvecklar spelprototypen.

Varför ett spel?

– För att det är ett kul men även ett nytt sätt att kommunicera med målgruppen som är framtidens konsumenter. Många tycker om att spela dataspel. Högskolan i Skövde är det svenska lärosäte som är bäst på att göra dataspel och i detta projekt deltar förutom Björn Berg Marklund, som forskar om just spelbaserat lärande, också ett antal före detta studenter som nu driver ett företag som har alla kompetenser som behövs.

ANNONS

Vilken är din del i arbetet med spelet?

– Vi har tagit fram prototypen tillsammans och bollat idéerna fram och tillbaka i ett växelvis arbete. Vår eller min del är få in rätt fakta.

Hur går spelet till?

– Det handlar om produktion och konsumtion av mat i Västra Götaland. Vi vet hur mycket vi äter i dag av spannmål, kött, mjölk, frukt och grönt. Om vi ska förse oss med så mycket mat som möjligt, vad ska då odlas i olika kommuner och får vi ihop det eller fattas det mat? Om vi ändrar produktionen, får vi då i oss tillräckligt med energi och protein? Resultatet visas visuellt i bilder, både hur vi lyckas försörja oss med mat och hur stor miljöpåverkan blir i tre kategorier, klimatpåverkan, biologisk mångfald och växtnäringshushållning som handlar om att hålla nere mängden kväve och fosfor i vattendragen och som leder till att sjöarna växer igen.

Ingen vinner i spelet, utan det ska spelas i klassrummen för att få en diskussion om mat, miljö och klimat.

Prototypen till spelet har finansieras av Västra Götalandsregionen och SLU tillsammans och ska testas i gymnasieskolor under hösten.

Vad kan du göra?

Frågan som ställdes: Vilken av följande saker kan du tänka dig att förändra för att minska matens påverkan på miljö och klimat? Det här kan konsumenterna tänka sig att förändra för att minska matens påverkan på miljön och klimatet:

1. Minska matsvinnet.

2. Handla mer svenskt.

3. Handla mer närproducerat.

4. Lära sig mer om innehållet.

5. Planera bättre.

6. Lära sig mer om matens ursprung.

7. Lära sig mer om matens påverkan.

8. Sortera maten hemma efter datum.

9. Handla mer ekologiskt.

10. Mindre portioner.

11. Mer vegetariskt.

Listan är presenterad i rangordning, där en minskning av matsvinnet är den åtgärd som flest kan tänka sig. Undersökningen bygger på djupintervjuer med 400 personer.

Källa: SLU Holding.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS