Därför arrangerar Qatar stora idrottsmästerskap

Vad tänker du på när du hör Qatar? Mutor, vidriga arbetsförhållanden för gästarbetare, öken och oljepengar? Med idrotten som färg vill världens rikaste land nu måla om den bilden. Friidrotts-VM i Doha är det senaste exemplet på det.
– Man ska vara medveten att den här sortens mästerskap är ett ypperligt tillfälle för stater att lyfta det man vill lyfta, säger Amnestys svenska talesperson Ami Hedenborg.

ANNONS
|

Khalifastadion reser sig som en futuristisk farkost ur Dohas öken. På motorvägarna som omringar den sjuder trafiken. Här öppnar Friidrotts-VM på fredag kväll. Världens blickar riktas i tio dagar mot det lilla emiratet Qatar på den arabiska halvön. Det är inte första gången. Sedan 2006 års Asian Games har Qatar arrangerat flera internationella mästerskap och tävlingar. Handbolls-VM, Diamond League och så de två juvelerna i samlingen: årets Friidrotts-VM och 2022 års VM i fotboll.

Varför denna fäbless för stora mästerskap?

– Man vill visa omvärlden det moderna Qatar.

Anders Bengtcén lutar sig tillbaka i fåtöljen på sitt kontor. Utanför fönstret på den trettonde våningen syns skyskrapor skjuta upp ur marken. Det är 36 grader ute och luften är fuktigt tryckande. Efter snart fyra veckor på posten som Sveriges ambassadör i Qatar börjar Anders Bengtcén vänja sig vid klimatet. Rubrikerna om Qatar i svenska och europeiska medier har till stor majoritet varit negativa. Anders Bengtcén menar att många framsteg trots allt har gjorts – och att det är de landet nu vill visa upp.

ANNONS

– Qatar är väldigt stolt över vad man har åstadkommit under oerhört kort tid. På mindre än 20 år har man gått från att vara ett land som inte var särskilt utvecklat på något område till att ta stormsteg in i framtiden. Man har moderniserat inom utbildningsområdet, infrastrukturområdet, snart sagt alla områden, säger han.

LÄS MER:"Kan inte bygga bort känslan av att allt är en kuliss"

Skapar en positiv association

Det är det landets ledning hoppas besökarna i Doha och de som ser mästerskapet på tv ska ta del av. Att länder använder idrottsevenemang för att sprida en bild av sig själva är inget nytt. På samma sätt som svenska kommuner vill göra sig mer attraktiva genom att arrangera evenemang av olika slag använder sig den auktoritära ledningen i Qatar av idrotten som ett sätt att skapa positiva associationer kopplat till landet. Köpet av fotbollsklubben Paris Saint-Germain genomfördes av samma anledning.

– Precis som företag har olika möjligheter att visa vad man står för så kan sportevenemang vara ett sådant tillfälle för ett land. Vi förknippar sport med något positivt. Då vill man ge de associationerna till sitt varumärke, alltså landet. Ett okänt land eller ett land som förknippas med speciella värderingar kanske vill skapa andra associationer än just de landet associeras med. De använder sina resurser till att skapa en positiv association, säger Eva Ossiansson, varumärkesdoktor vid Handelshögskolan i Göteborg.

ANNONS

– Men arrangerar du den här typen av evenemang kommer samtidigt en motbild upp. Får du uppmärksamhet kan du inte bara få det för det positiva, utan du får det också för det negativa. Det är medaljens baksida.

Kränker flera mänskliga rättigheter

Till skillnad från en svensk kommun som med hjälp av evenemang vill måla över glesbygdsproblem som hög medelålder eller vikande befolkningsutveckling har Qatar allvarligare frågor att försöka överskugga.

• Landets ekonomi är helt beroende av de dryga två miljoner gästarbetare, mestadels från södra Asien, som cirka 95 procent av arbetskraften. Gästarbetarna kommer till Qatar via ett sorts sponsorsystem som kallas Kafala-systemet. Det ger arbetsgivaren nästintill fullständig kontroll över den anställdes liv och har kritiserats kraftigt av flera människorättsorganisationer.

• Kvinnors rättigheter är kraftigt begränsade, både praktiskt och i lagstiftningen. Bland annat måste kvinnor få godkännande från en manlig målsman för att få gifta sig och lagstiftningen för att skydda kvinnor från våld är bristfällig.

• Att ha samkönat sex kan straffas med fängelse.

Samtidigt som Qatar under mästerskapen visar upp häpnadsväckande byggnadsverk, med avancerad teknik och framtidsosande arkitektur, visas de människorättsliga brister som landet har också upp. Medaljens båda sidor synas.

– Man ska vara medveten om att den här sortens mästerskap är ett ypperligt tillfälle för stater att lyfta det man vill lyfta. Samtidigt sätter det en press på landet. Det finns en möjlighet för både regeringen att lyfta fram vad de vill, men också för oss andra att ställa krav, säger Ami Hedenborg från Amnesty.

ANNONS

Arbetare gick utan lön

Just Amnesty presenterade så sent som i mitten på september en rapport som slog fast att majoriteten av de 1600 gästarbetare rapporten följde inte fått betalt för utfört arbete, trots upprepade försök att ta kontakt med de lokala myndigheterna.

– Flera saker som ingår i Kafala-systemet har förbättrats. Landet har skrivit under två viktiga människorättskonventioner i maj förra året. Men samtidigt krävde Qatar flera undantag. Migrantarbetare får till exempel inte bilda fackförbund. Det är mycket som låter fint men som vi inte har sett i praktiken, säger Ami Hedenborg.

Hur mycket är de insatser som gjorts ett spel för gallerierna och hur mycket finns det genuin vilja till förändring?

– Det beror på vem du pratar med. Vi har inte sett tillräcklig förändring alls. Människor får uppenbarligen inte ens ut sin lön. Hela systemet, där arbetstagare måste be om tillåtelse för att få byta arbetsgivare, kränker grundläggande mänskliga rättigheter. Hela Kafala-systemet måste bort. Man kan inte bara finputsa det på ytan. Och givetvis måste också andra rättigheter till, inte minst gäller det för kvinnor och hbtq-personer som också diskrimineras svårt.

ANNONS