När regeringen struntade i att bjuda in Sverigedemokraterna till samtalen om hur gängbrottsligheten ska motas bort reagerade inte bara de partier som står SD närmast, det vill säga Moderaterna och Kristdemokraterna.
Även regeringens stödpartier Centern och Liberalerna tyckte att regeringen agerade fel och att Sverigedemokraterna borde ha bjudits in.
Det innebar inte bara att SD än en gång hamnade i centrum för ännu ett politiskt skeende som egentligen handlade om någonting annat. Följden blev också att regeringens intention – att visa att det finns en tydlig skiljelinje mellan Sverigedemokraterna och riksdagens andra partier – snarare resulterade i det omvända.
LÄS MER:GP/Sifo: Sverigedemokraterna får rekordstöd i ny mätning
Väljarna håller med
Allt fler partier har helt enkelt accepterat tanken att Sverigedemokraterna måste få vara med på samma villkor som andra demokratiskt valda partier.
Och allt fler väljare har landat i samma slutsats. Det visade en opinionsundersökning som DN presenterade tidigare i veckan. Bland M/KD-väljarna finns det numera en majoritet, såväl för att förhandla om att sluta avtal med SD. Så såg det inte ut januari då motsvarande mätning gjorde förra gången.
Intressant är också att det finns en stigande acceptans även bland C/L-väljare, även om en solklar majoritet av de partiernas väljare fortfarande säger nej till alla former av samarbete.
Sammantaget ger det ändå bilden av att inställningen till Sverigedemokraterna håller på att mjukas upp – och att partiet lockar fler väljare än någonsin känns som en rimlig konsekvens av det.
Flera fall av bedrägeri
Samtidigt är det som det brukar vara med SD: det finns också ett antal högaktuella exempel på att partiet inte riktigt är som alla andra. Under fredagen väcktes åtal, för flera fall av bedrägeri, mot en tidigare riksdagsledamot som numera är tjänsteman på partiets riksdagsexpedition, efter en granskning i Aftonbladet. Ytterligare en av partiets riksdagsledamöter är misstänkt för sju fall av bedrägeri efter samma granskning.
Och i Sölvesborg i Blekinge, där partiet leder styret sedan valet 2018, har det under veckan kommit rapporter om att kommunen inte längre ska hissa regnbågsflaggan, ta emot de nyanlända man är skyldiga till enligt bosättningslagen samt att man på politisk väg vill styra kommunens konstinköp på ett sätt som för tankarna till totalitära regimer.
I övrigt är förändringarna i GP/Sifos septembermätning små. Det syns ännu ingen effekt av Liberalernas partiledarbyte – och varför skulle det?
Partiledareffekter tar tid
Statsvetenskaplig forskning visar att svenska väljare röstar på parti snarare än person.
Och opinionsmässiga förändringar efter ett partiledarbyte sker snarare på lång än på kort sikt. Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap på Göteborgs universitet, har studerat fenomenet och visat att den berömda Westerberg-effekten kom efter två år. Och att det tog mer än tre år för Annie Lööf att lyfta Centerpartiet till högre stöd än vad det hade när hon tillträdde som partiledare.
Faktum är att den partiledare som gett sitt parti snabbast lyft i modern tid är Stefan Löfven, vilket i och för sig delvis kan förklaras med att partiet befann sig i källaren när han tog över.
Så Liberalerna gör nog bäst i att fokusera på hur partiet ska utveckla sin politik just nu, om man lyckas i det arbetet kanske väljarna lockas över till partiet. Om något år eller så.
FAKTA: Tre tendenser
SD störst bland män
Bland manliga väljare är Sverigedemokraterna det största partiet. 26,8 procent av männen uppger att de skulle rösta på SD, tvåa är S med 22,6 procent.
Centern lockar unga
Centerpartiet är ett populärt val bland yngre väljare och framförallt unga kvinnor. Bland kvinnor mellan 18 och 29 år uppger 18 procent att de skulle rösta på C. Bara S är större med 22 procent.
KD fortsätter att tappa
Kristdemokraterna samlade ett stöd 12 procent under våren. Sedan dess har det kontinuerligt gått utför. Nu landar partiet på 7,3 procent.
