Alakoski har skrivit sitt livs viktigaste bok

"Bomullsängeln" är den första boken av fyra som ska skildra lika många generationers kvinnor i Finland och Sverige. "Jag visste att det var en viktig bok, kanske mitt livs viktigaste", säger Susanna Alakoski.

ANNONS
|

Susanna Alakoskis senaste roman ”Bomullsängeln” började som en romanidé men växte snart till ett gigantiskt projekt. Den blev det första bandet i en romansvit om fyra generationers kvinnor.

”Bomullsängeln” handlar om Hilda som bor på gården Sorola utanför Vasa i Finland. Hon är dotter till Tyyne som fått stirrsjuka och en far som flytt till USA. Istället uppfostras hon av Sanna-täti som föddes samma dag som Vasa brann.

– Det är ett gigantiskt projekt. Jag visste att det var en viktig bok, kanske mitt livs viktigaste bok, men jag hade ingen aning om att det skulle bli fyra böcker. I min tanke har den gått under arbetsnamnet Finlandsboken, min finska historia, berättar Susanna Alakoski.

ANNONS

LÄS MER:Gustavo Dudamel: "Jag är väldigt stolt över El Sistema"

Boken utspelar sig i början av 1900-talet vid sidan av första världskriget och ryska revolutionen. Hilda är baserad på Susanna Alakoskis mormor som dog när Alakoski var för ung för att ställa några frågor om hennes liv.

– Jag ärvde en skyttel, trådrullar och tyg av henne. Och jag hade hört talas om fabriken hon började arbeta vid, säger Susanna Alakoski.

”Bomullsängeln” inleds med citatet: ”Min mormor arbetade 50 år på textilfabrik och hon berättade inte om en enda arbetsdag i sitt liv.”

– Det är mitt incitament. Intresset är att försöka bygga en litterär staty över en fabriksarbetares liv, säger hon.

Varje bok har ett eller två huvudfokus. Och i den här är det definitivt kvinnohistoria som är den stora tematiken.

Och sedan 10-15 år har Susanna Alakoski samlat material om textilindustrin. Hon har lyssnat på gamla stick- och vävmaskiner i Borås och tittat på bilder i Österbottens museum på fabrikens verkstad, lastkaj och lokaler.

Hon har suttit i Svenska litteratursällskapets arkiv och läst folklivsberättelser och beställt obskyra böcker från olika hembygdsföreningar, besökt arbetsmuseer, krigsmuseer och grävt i tidningsarkiv. Dessutom har hon pratat med en massa människor och bland annat hört av sig till socialdemokraterna i Vasa för att fråga om de har något material om tiden.

– Det var svårt att skriva om arbetarhistorien. I Sverige är det en väldigt rak berättelse från när den började. Men i Finland har det, varje gång något har blivit bättre, kommit ett krig och allt har fått börja om från början igen, berättar Alakoski.

ANNONS
"Det finns en oerhörd historisk dramatik i det här materialet. Och allt det är jag superintresserad av", berättar Susanna Alakoski.
"Det finns en oerhörd historisk dramatik i det här materialet. Och allt det är jag superintresserad av", berättar Susanna Alakoski. Bild: Stina Stjernkvist/TT

Hörnstenarna i berättelsen är fragment från Susanna Alakoskis egen släktberättelse. Att det fanns en gård, ett hemman, och att hennes mormor blev förskjuten.

– Jag har förhållit mig otroligt fritt. Jag vet att det fanns ett barn som dog, men jag vet inte hur det dog. Jag vet att hon bodde på en bondgård, att hon blev piga och att det sedan blev fabrik. Men jag vet inte hur det gick till. Men när jag läste på såg jag att det gav oerhörda konsekvenser att få ett barn i början på 1900-talet utan att vara gift. En enorm skam, berättar Alakoski.

Mycket av den tematik som Susanna Alakoski har intresserat sig för tidigare i sitt författarskap syns också i "Bomullsängeln".

LÄS MER:"Det är otroligt mycket avundsjuka i Sverige"

– Mina böcker har skiftat lite. Ibland har det varit klass som är i förgrunden, ibland är det kön, ibland är det alkohol eller samhällsutveckling. Varje bok har ett eller två huvudfokus. Och i den här är det definitivt kvinnohistoria som är den stora tematiken, säger hon.

Susanna Alakosi har alltid tyckt att det stora episka historierna ger svar på våra egna livsberättelser, hjälper oss att förstå historiska samband och se orsakerna till varför det ser ut som det gör i dag. Hon menar även att det finns stora kopplingar mellan slutet på 1800-talet, och början på 1900-talet, med den tid vi lever i nu.

ANNONS

– Samtidigt är det här märkvärdigt nog en ganska oskriven, oberättad berättelse, säger Susanna Alakoski.

Susanna Alakoski, född 1962 i Vasa, är författare, dramatiker och krönikör.

2006 debuterade hon skönlitterärt med "Svinalängorna" som belönades med Augustpriset och filmatiserades 2010.

2007 sommarpratade Alakoski i P1 och utsågs 2015 till hedersdoktor vid Fakulteten för hälsa och samhälle vid Malmö högskola.

2010 släpptes romanen "Håpas du trifs bra i Fengelset" som dramatiserades av Nanny Nilsson och Teater Moped 2012.

Alakoski har varit redaktör för flera antologier och skrivit de två dagboksessäerna "Oktober i Fattigsverige" (2012) och "April i Anhörigsverige" (2015). Den sistnämnda sattes upp som pjäs på Stockholms Stadsteater våren 2016.

2011 debuterade Susanna Alakoski som barnboksförfattare med "Dagens Harri" och har sedan dess publicerat barnböckerna "Guldfisken", "Dagens Skräckis" och "Hej Kungen!".

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS