En representant för rederiets försäkringsbolag var ombord på fartyget på lördagen.
– Det är en indirekt kontakt som konstaterat besättningens välbefinnande, men det är en positiv nyhet för oss – de är det viktigaste vi har. Men vi vill självklart ha en direktkontakt också, säger Erik Hånell.
Personalen kommer från bland annat Indien, Ryssland, Filipinerna och Litauen. Ingen i besättningen är svensk.
Stena Impero, som är brittiskregistrerat, beslagtogs i fredags i Hormuzsundet, passagen mellan Persiska viken och Omanbukten, när det var på väg till Saudiarabien. Fartyget ägs av Stena Bulk som är en del av Stena-sfären.
Iran: Rammade fiskebåt
Fartyget hade enligt hamnchefen i Hormuzganprovinsen krockat med en fiskebåt och Iran har påbörjat en utredning om händelsen, rapporterar Reuters. Fiskebåten sände enligt iranska myndigheter ett nödmeddelande efter olyckan, som tankfartyget påstås ha struntat i.
Rederiet uppger att det inte fått någon information från fartyget som stämmer in på det påstådda händelseförloppet.
– Vi var på internationellt vatten när det här skedde och följde alla internationella sjöfartsregler, säger Erik Hånell.
Det brittiskflaggade fartyget ser ut att ha blivit en bricka i ett politiskt spel. Relationen mellan Iran och Storbritannien har blivit allt mer ansträngd sedan brittiska marinen och polisen i Gibraltar för drygt två veckor sedan stoppade den iranska supertankern Grace 1. Fartyget misstänktes vara på väg till Syrien med olja, i strid med EU:s sanktioner. Iran förnekar att Syrien var destinationen och har kallat kvarhållandet sjöröveri.
I förra veckan varnade Mohsen Rezai, rådgivare till Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei, för att Iran kan komma att hämnas.
– Vi är indragna i en situation utan att veta varför. Men den eventuella politiken vill vi inte kommentera utan vi fokuserar på besättningen och att få en lösning på det här, säger Erik Hånell.
Fördöms av Storbritannien
Rederiet har inte haft några direktkontakter med Iran, men arbetar tillsammans med svenska utrikesdepartementet och brittiska myndigheter för att få loss fartyg och besättning.
Storbritanniens utrikesminister Jeremy Hunt varnar för "allvarliga konsekvenser" om problemet inte löses snabbt.
"Gårdagens händelser i Persiska viken är ett oroande tecken på att Iran slagit in på en farlig väg av olagliga och destabiliserande åtgärder som svar på att Gibraltar LAGLIGEN hållit kvar olja på väg till Syrien", skriver han på Twitter.
Brittiska fartyg varnas för passage genom Hormuzsundet.
Även EU, Tyskland och Frankrike fördömer Irans agerande och kräver att tankfartyget släpps.
Storbritannien, Tyskland och Frankrike har försökt rädda kärnenergiavtalet med Iran från 2015, som sätter gränser för landets urananrikning i utbyte mot sanktionslättnader för regimen i Teheran. Länderna har inrättat en form av betalningssystem som ska göra det möjligt för europeiska och iranska företag att bedriva viss handel trots amerikanska sanktioner, vilket bidragit till att hålla liv i de diplomatiska relationerna mellan Europa och Iran.
I torsdags beslagtog iranska revolutionsgardet det Panamaflaggade fartyget Riah som anklagas för att ha smugglat bränsle i Persiska viken. Endast knapphändig information har släppts om det fartyget, som tros tillhöra ett bolag i Förenade arabemiraten.
USA och Iran har inga formella diplomatiska relationer sedan den islamiska revolutionen 1979, då den USA-vänlige shahen ersattes av den religiöse ledaren ayatolla Ruholla Khomeini. Men tonläget länderna emellan har höjts under senare tid.
I maj 2018 fullföljde USA:s president Donald Trump sitt vallöfte om att lämna Iranavtalet, den internationella överenskommelsen om hävda sanktioner i utbyte mot att Iran skalade ned sitt kärnenergiprogram som Trumps föregångare Barack Obama såg som en av sina största utrikespolitiska bedrifter.
12 maj: Fyra oljetankrar saboteras i Persiska viken. USA:s John Bolton lägger skulden på Iran, som kategoriskt förnekar inblandning.
13 juni: Ytterligare två tankrar saboteras i Omanbukten. Återigen anklagar USA Iran, som även denna gång nekar.
20 juni: Irans revolutionsgarde skjuter ner en amerikansk drönare som enligt Iran befunnit sig över iranskt territorium. USA hävdar att den befann sig i internationellt luftrum vid nedskjutningen.
4 juli: Den iranska supertankern Grace 1 stoppas av den brittiska marinen och polisen i Gibraltar med 2,1 miljoner fat olja ombord. Den misstänks ha varit på väg till Syrien med olja i strid med EU:s sanktioner.
11 juli: Tre till fem iranska fartyg närmar sig enligt den brittiska regeringen tankern British Heritage och försöker få den att ankra i iranskt vatten. Iran nekar till anklagelserna.
18 juli: Irans revolutionsgarde beslagtar det Panamaflaggade fartyget Riah som enligt revolutionsgardet smugglat bränsle i Persiska viken.
18 juli: USA skjuter enligt president Donald Trump ned en iransk drönare i Hormuzsundet. Irans vice utrikesminister Seyed Abbas Araghchi säger i ett uttalande att ingen iransk drönare har blivit nerskjuten.
19 juli: Iranska revolutionsgardet beslagtar den brittiskflaggade svenskägda tankern Stena Impero.
19 juli: Beväpnade män bordar den brittiskägda Liberiaflaggade tankern Mesdar. Tankern tillåts senare fortsätta sin färd.
Runt 100 fartyg i den svenska handelsflottan är svenskflaggade, alltså registrerade i Sverige.
Ytterligare cirka 250 fartyg är utlandsflaggade, men ägs av svenska rederier som bedriver internationell gods- och passagerartrafik.
Med flaggningen följer de regler och villkor, kring exempelvis skatter, som gäller i det land som fartyget är registrerat.
Källa: Branschorganisationen Svensk sjöfart
