En skräll på årets Arkitekturgala på Stockholms konserthus var att Hamra Ateljébostad, en nybyggd ateljébostad på södra Gotland med Anna Chavepayre som ansvarig arkitekt, kammade hem det prestigefyllda Kasper Salin-priset. Detta i stark konkurrens med andra uppmärksammade byggnader som Nya Nationalmuseum och Malmö saluhall, båda delvis utformade av veteranen Gert Wingårdh.
LÄS MER: Kasper Salin-priset till ateljéhus på Gotland
När 2018 års kritikerpris delades ut, stod det klart att det blev GP:s flyhänte arkitekturskribent sedan många år tillbaka, Mark Isitt, som hyllades.
– Det känns jätteroligt att få pris av den kår man är satt att kritisera, säger Mark Isitt.
"I en tid präglad av populism och stark förenkling populariserar vinnaren insiktsfullt vad arkitekturen i all sin komplexitet kan göra och tvekar inte att modigt skilja på vad som är vackert eller fult." skriver juryn bland annat i sin motivering. (se faktarutan här nedanför)
LÄS MER:Var detta allt vi fick för våra femton skattemiljoner?
"Uppkäftig och raljant"
Han skrev sin första artikeln om arkitektur 1988, och har sedan dess varit en av branschens hårdaste kritiker, något han tror spelat in i att han inte fått priset tidigare.
– Det är egentligen något juryn får svara på. Men jag har nog inte varit artig nog, varit för uppkäftig och raljant tidigare. Kåren har inte uppskattat det, men allmänheten har gjort det.
Mark Isitt har tidigare frågat sig om han verkligen velat ha ett pris av den bransch han bevakar.
– Men jag har gjort en total u-sväng. Jag har verkligen längtat efter den här bekräftelsen. Jag har fått det här priset utan att kompromissa med mina åsikter.
Vidare framhåller juryn Mark Isitts förmåga att vara en folkbildare i ordets bästa bemärkelse och inte minst hans sätt att ställa besvärliga frågor till stadsplanerare och arkitekter "i det ärliga uppsåtet att stärka både arkitekturen, dess ställning i samhället och arkitektens roll."
Vad gör du som ingen annan gör?
– Jag är helt oberoende. I arkitektvärlden är det mest arkitekter som skriver om andra arkitekter, om gamla kursare och lärare. Jag har inte behövt ta hänsyn till kåren, vilket har gynnat mina kontakter med läsarna.
Kritikerprisets syfte är att premiera den bästa arkitekturanalysen eller insatsen för att stärka ett initierat samtal om arkitektur och samhällsplanering.
Det delas ut varje år ut av Sveriges arkitekter på Arkitekturgalan.
LÄS MER:Det är dags att riva taket på Nordstan
Här är juryns fullständiga motivering:
Årets vinnare är en mycket aktiv arkitekturkritiker, verksam sedan länge men som under 2018 fått ett verkligt brett genomslag – i såväl tv, radio, tidskrifter och dagspress som på mässor och debattscener runt om i landet.
I en tid präglad av populism och stark förenkling populariserar vinnaren insiktsfullt vad arkitekturen i all sin komplexitet kan göra och tvekar inte att modigt skilja på vad som är vackert eller fult. I inspektioner av hus och städer folkbildar vinnaren i ordets bästa bemärkelse; lyssnar på invånare, stadsplanerare och arkitekter och tillför sin egen kunskap och tydliga värdering med ett klarspråk och en lust till arkitekturen som engagerar.
Ständigt på allmänhetens sida ställer vinnaren besvärliga frågor till arkitekter och stadsplanerare i det ärliga uppsåtet att stärka både arkitekturen, dess ställning i samhället och arkitektens roll. Vinnaren kräver samtidigt att arkitekterna ska träda fram ur kontorsvrårna och själva argumentera för skönhet.
Vinnaren följer år efter år i dagspress det som sker i ett expanderande Göteborg. Mitt i ett kaos av utbyggnadsplaner, policys och styrdokument fokuserar han obönhörligt på det byggda resultatet. Vad det blev, men framför allt vad det kan komma att bli. Vass och obekväm för somliga, ögonöppnande och rättfram för andra.
Årets jury bestod av arkitekterna Örjan Wikforss, Katarina Rundgren och Mattias Kärrholm, journalisten Elzbieta Brunnberg samt skribenten och curatorn Sune Nordgren.
