Det puttrar och smäller. Lokalen på Chalmers är full av tjocka rör. Här pågår forskning på hur koldioxid optimalt skiljs ut, vid exempelvis tillverkning av cement eller stål eller vid förbränning, för att sedan kunna lagras under havsbotten.
– Man vill få ut ren koldioxid för att kunna lagra den till ett bra pris, säger Henrik Thunman, professor vid avdelningen energiteknik på Chalmers.
Han säger att Chalmers ligger i topp globalt när det gäller CCS, Carbon Capture and Storage. En anledning är att man började tidigt och har kunnat arbeta i relativt stor skala. Man har också en lång tradition av att arbeta tillsammans med industrin, så att forskningen praktiskt och kommersiellt ska kunna tillämpas.
LÄS MER:Tunga klimatforskare träffas på Chalmers
Den senaste anläggningen på Chalmers, där tekniken testas i större skala, invigdes i oktober 2018. Planen är att forskningen ska kunna påbörjas i höst.
Omtvistad metod
Om koldioxidinlagring är rätt väg att gå för att minska klimatutsläppen är omtvistat.
– Politiker och allmänheten tror att de har ett "get out of jail free-card" – men de får inte tro att det här är lösningen på problemet. Negativa koldioxidutsläpp är långt ifrån gratis, och dessutom väldigt begränsat i hur det påverkar, sa den framstående professorn James Hansen adjungerad professor vid Columbiauniversitetet i New York till GP i fjol.
Men Emmyly Bönfors (C), kommunalråd och ordförande för miljö- och klimatnämnden i Göteborg är positiv.
– Det är viktigt att jobba på flera nivåer samtidigt.
LÄS MER:MP: Fånga in koldioxid på Renova
Miljarder på testanläggningar
Som en del i januariöverenskommelsen som slöts mellan S, MP, C och L drev C igenom ett investeringsstöd för testanläggningar som innebär att man avlägsnar koldioxid från atmosfären.
Hur stor summan blir kommer bestämmas i det framtida budgetarbeten, men Centerpartiet vill att man totalt ska lägga 3,4 miljarder på testanläggningar och att företag ska få göra avdrag på 1000 kronor per ton lagrad koldioxid.
Fredrick Federley ser Göteborg som en viktig testarena för den här typen av anläggningar.
– Nu bestämmer inte vi var det ska vara, men eftersom Chalmers ligger långt fram bör det finnas en hel del pengar att hämta hem för att kunna komma vidare.
Han säger att slutinvesteringen blir billigare ju mer tekniken prövas.
Hur svårt var det att få in investeringsstödet i januariöverenskommelsen?
– Alla partier hade sina intressen i detta. Detta var en av våra prioriteringar. Och så har det viktats mot andra intressen.
Han menar att andra partier inte hade lika höga ambitioner, men att det här är en bra början.
Vilka partier höll emot?
– Vi tar inte det nu. Nu har vi en överenskommelse och nu ska vi leverera mot den, säger Fredrick Federley.
Tekniken inte problemet
Han säger att den stora utmaningen blir att omsätta inlagringen i industriell skala.
Något som Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem vid avdelningen för energiteknik på Chalmers, håller med om.
– Som jag ser det är den stora utmaningen inte tekniken utan att det krävs så stora investeringar. Samhället brukar kunna få ihop ett antal miljoner för demonstrationsprojekt, men inte om det handlar om 20 miljarder. Det är en jättestor utmaning, säger han.
Ett problem är att det är svårt att få tekniken att konkurrera med utsläppsrätter, då de fortfarande är så pass billiga. 2023 kommer en översyn av handeln med utsläppsrätter inom EU.
– Den här mandatperioden har vi lagt ramverket för hur vi jobbar med styrmedlen. Sedan har man inte vågat gå tillräckligt långt, det är uppenbart, säger Fredrick Federley.
