Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Läraren Thomas Liebig berättar mer om de djur eleverna från Ängåsskolan hittat i havet.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Övergödning på elevernas schema

Sju skolor från Stenungsund, Kungälv och Orust lär sig mer om övergödning i havet. Ängåsskolans åttondeklassare deltar i naturvårdsprojektet i Svanesund.

Trots regn kämpar eleverna med att samla in olika djur och alger från havet längs med stranden i Svanesund.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Jag fryser. Det hade varit bättre om det inte regnade, säger Nives Huic.

Tillsammans med Ellen Bengtsson, Filippa Olsson, Eddie Marhill och Markus Karlsson från klass 8C på Ängåsskolan har hon samlat olika djur och lagt dem i lådor märkta med maskar, blötdjur, tagghudingar, nässeldjur och övrigt. Deras klasskamrater samlar alger och fiskar, läraren Thomas Liebig passar på att ge praktiska ekologilektioner och prata om hur övergödningen påverkar havet.

Ängåsskolan är en av sju skolor som är med i projektet som leds av marinbiologer från Havets framtidsverkstad. Övergödningen beror på för mycket näring i havet, framförallt innebär det höga halter av fosfater och nitrater.

– Det kommer från allt vi har och gör. Hur har vi det med avlopp i fritidshus, i jordbruk och industrin? Det är positivt att många vill jobba för ett bättre hav, säger marinbiolog Hans Hällman.

Några av eleverna lär sig mer om fiske under dagen, sportfiskare är också med i projektet som ska ge barnen ökad förståelse om havets förutsättningar och miljöpåverkan. Alla engageras i att hitta djur och samla in alger, den rikliga förekomsten av fintrådiga sådana är en direkt effekt av övergödningen.

– Vi ska nyttja fintrådiga alger till arbetet med att göra biogas. Eleverna ska få en förståelse för övergödning, säger Thomas Liebig.

Robin Johansson-Öst och Rasmus Lindskog-Pernevik från klass 8C går med vadarstövlar i vattnet och samlar exemplar av olika djur. Robin går och tittar i en förstoringstratt, Rasmus har en stor spade.

– Den är för att gräva efter djur, säger han.

Thomas Liebig samlar klassen runt djurinsamlingen och pratar ekosystem. Han berättar bland annat att hjärtmusslan pumpar in vatten i kroppen, filtrerar vattnet efter plankton och pumpar ut det igen när den ätit färdigt.

– Man kan tycka att det är ett torftigt liv den för på botten, men den är jätteviktig här. Hjärtmusslor är som daggmaskar på land, de syresätter botten.

Under hösten ska klasserna jobba vidare med havet som tema. Biogasen från algerna ska filmas och dokumenteras. Länsstyrelsen som finansierar projektet betalar bland annat för utrustning.

– Det ska underlätta att projektet kan leva vidare, säger Hans Hällman.

Fakta: Biogas från havet

Biogas från havet är ett lokalt naturvårdsprojekt i skolan om övergödning i havet finansierat av länsstyrelsen. Projektet är ett samarbete mellan länsstyrelsen, Åtta fjordar och Havets framtidsverkstad.

Projekt Åtta fjordar ska främja en bättre havsmiljö i åtta fjordar innanför Tjörn och Orust och är ett samarbete mellan kommunerna Uddevalla, Stenungsund, Orust, Tjörn och Kungälv.

Sju skolor deltar i projektet, under senhösten blir det uppföljning med slutrapport.