Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Bild: Arkivbild: Tore Meek

Yrkesfisket är en progressiv kraft för en hållbar politik

Debatt I debatten påstås ofta att våra svenska vatten är utfiskade. Sanningen är emellertid inte sådan. Mer eller mindre alla bestånd, med undantag från torsken i Kattegatt, är i någorlunda bra skick. Alla fiskbestånds storlek varierar över tiden och just detta är något som måste beaktas i regelverket, skriver Henrik Svenberg.

Sverige har EU:s längsta kuststräcka och från västkusten utgår fiskefartyg för fiske i Östersjön, Kattegatt, Skagerrak och Nordsjön. Till skillnad från i Östersjön, där man fiskar huvudsakligen torsk, sill och skarpsill, fiskas i Västerhavet många olika arter. Svenska skaldjur i form av räka, havskräfta och hummer är mycket uppskattade och fiskarter som torsk, gråsej, kolja, vitling och rödspätta är god och nyttig mat. Makrill, sill och skarpsill fiskas och uppskattas och har sin givna plats på de svenska köksborden.

Svenskt yrkesfiske har sedan länge varit drivande i riktning mot ett mer långsiktigt hållbart fiske. Vår uppfattning är att regelverket för fiskets bedrivande ska ta sin utgångspunkt i vad naturen har att erbjuda, samtidigt som man aldrig vid någon tidpunkt får riskera överexploatering eller miljöförstöring.

Solid grund

Genom ett sådant synsätt skapas en solid grund för lönsamma fiskeföretag. Detta förhållande är särskilt viktigt att påtala i ljuset av den senaste tidens debatt om utfiskning, rovfiske etcetera. Svenskt yrkesfiske har varit och kommer att vara en progressiv kraft i fiskeripolitiken och är positiva till långsiktiga förvaltningsplaner och selektiva redskap med mera.

I debatten påstås ofta att våra svenska vatten är utfiskade. Sanningen är emellertid inte sådan. Mer eller mindre alla bestånd, med undantag från torsken i Kattegatt, befinner sig enligt ICES i någorlunda bra skick. Man ska ha klart för sig att alla fiskbestånds storlek varierar över tiden och just detta är något som måste beaktas i regelverket för fisket. Utkast av fisk är förkastligt ur alla aspekter, men är fortfarande orsakat av ett felaktigt regelsystem.

Den biologiska rådgivningen kan bli bättre och mer aktuell. Det samarbete som nu sker i de regionala rådgivande nämnderna utifrån en europeisk ansats mellan fiskenäring, forskning, förvaltare och miljöorganisationer är alldeles utmärkt och börjar nu finna väl fungerande former.

Om fisket är det många som tycker, vilket egentligen är positivt för en så liten näring som det svenska fisket egentligen är, internationellt betraktat. På senare tid har bottentrålfisket ifrågasatts och torsken i Kattegatt uppmärksammats. Detta följer efter debaclet då vissa aktörer för några år sedan gjorde gällande att torsken i Östersjön var utrotad.

Gynnsamma förhållanden

Havsmiljöinstitutet och Isabella Lövin tycker nu att trålfisket skulle förbjudas i Kattegatt och pekar på att situationen i Öresund är mycket bättre för där är trålning förbjuden. Torsken stannar inte i Öresund enbart i förhoppningen om att inte bli trålfångad, utan för att andra förhållanden, som födotillgång, havsbotten, temperatur och strömmar är gynnsamma.

Havsmiljöinstitutet och Isabella Lövin har som grund för sina uppfattningar en enskild forskarrapport. Andra rapporter finns som påvisar brister i dessa uppfattningar. En ledande forskare vid norska havsforskningsinstitutet vid namn Svein Lökkeborg har till exempel i en rapport till FAO skrivit att det är svårt att dra några slutsatser om trålningens negativa effekter för havsbottnen. Att jämföra Öresund och Kattegatt är inte relevant, eftersom det är just två olika områden.

Trålfisket efter torsk i Kattegatt är faktiskt i praktiken redan stoppat efter överenskommelse mellan Sverige och Danmark om skyddade områden för torskens lek. Att det tyska fisket fortsätter där är en annan historia. Stora delar av Kattegatt har för övrigt en sådan bottenbeskaffenhet att det inte går att tråla där.

Den gemensamma fiskeripolitiken inom EU har allvarliga brister men är nu under omdaning. Svenskt fiske välkomnar en genomgripande reform. Vår syn är att basen för allt fiske är bruket av naturresurser som måste förvaltas långsiktigt och uthålligt och med tillämpning av ekosystemansatsen.

Finns en samsyn

Från näringens sida noterar vi med glädje att det finns en samsyn på fiskeripolitiken med svenska riksdagspartier. Fisket sträcker ut en hand till alla intresserade och inbjuder till seriösa samtal både om sakförhållanden och politik i visshet att nå förbättring. Vissa biter i den utsträckta handen för att nå kortsiktiga, populistiska framgångar – och media publicerar glatt okunskaperna (på ledarplats i GP torgfördes exempelvis uppfattningen att Kattegatt är ”utfiskat”. Ordvalet är populärt, men icke desto mindre felaktigt.) Förs istället en konstruktiv dialog så blir fisken, fisket och fiskkonsumenterna liksom politiken vinnare.

Henrik Svenberg

ordförande för Sveriges Fiskares Riksförbund (SFR)

Bild - 2
Mest läst