Platsen är äldreboendet Verona. På teven följer de åldrade Romeo och Julia våld och upplopp i staden och ser hur deras barn upprepar fädrens missgärningar. Västnytt rapporterar.
Uppsättningen och föreställningen Romeo & Juliet på Vårdhemmet Verona är en sensationell teaterhändelse. Om Shakespeares Romeo och Juliet kan man förstås kort och gott säga: Stycket bör sättas upp för varje generation. Dess innehåll förnyas var gång det möter ny publik. På Stadsteatern i Borås kan man vara med om det på lika överraskande som befriande vis.
Shakespeares raffinerade historia från 1597 rymmer allt vad spänning och romantik heter. Vi ser en melodramatisk tragedi full av mordiska anslag, släktfejd, gränslös kärlek, ungdom och revolt och dess gruvliga och gravlika konsekvenser. Shakespeares fantasi, trolleri och språk trotsar alla tyngdlagar och gör stycket till ett mästerverk bland mästerverk. Det är ofrånkomligt i vår kulturhistoria. Därför är det alltid en riskfylld utmaning att anpassa det till samtid för att göra det än mer levande och igenkännbart. Den typen av bearbetning kan förskingra värdet i som det heter ”The most excellent and lamentable tragedy of Romeo and Juliet”. Devalvera det helt enkelt.
Men den bearbetning som regissören Pelle Öhlund gjort av texten och det ”koncept” som han och Nina Jemth åstadkommit har på häpnadsväckande vis klätt stycket i vår egen tid med dess automatgevärsknatter, vendettor, kränkningar och vårdhemsskojeri. Shakespeares blankvers i Göran O Eriksson fina översättning har här fått implantat på samma versmått av Pelle Öhlund. Det är snyggt jobbat.
Det hade kunnat bli grovt och förutsägbart. I stället är det en verksam del i att föreställningen har drag av uppenbarelse. Både grymt och underhållande som ett tragiskt slutspel. Romeo och Julia presenteras som två åldringar som bevittnar hur en ny generation fortsätter deras förödelse i släktens och stammens namn.
Det är en smart föreställning som det slår gnistor om, tonsäker i spel och sång och lustfyllt expressiv i ett sceniskt lagarbete av sällsynt slag där lekfullt överspel kontrasteras av det är som livstragedins lika för alla lika.
För bärande musik står Loving You – Chris Lancaster & Alison Clancy, elektroakustisk cellist respektive dansare och sångare. De bidrar starkt till föreställningens raffinerade uttryck av vemod och skönhet.
Romeo och Julia spelas av Lennart Eriksson och Nina Jemth. De står föreställningen rakt igenom för ett lika välbalanserat som känsligt vågspel när de efter långt liv når varandra i kärlek och sinnlighet. Deras kroppsliga närmanden har en målinriktad fumlighet som blir rörande vackert. En replik på det som numera saluförs som ”bra sex”. Båda arbetar återhållsamt verkningsfullt i sitt spel. Livssorg och erfarenhet har renodlat deras känslor.
Romeo och Julia på Vårdhemmet Verona är en föreställning som är förtjänt av en stor publik. Eller, kan vi också säga, en trogen teaterpublik förtjänar dessa två timmars teaternjutning.
Pelle Öhlund och Nina Jemth har länge och framgångsrikt drivit Varietéteatern Barbès i Malmö. Vi skall vara tacksamma för att de nu har spridit sin begåvning norrut.
