Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Wikileaks jättematerial läckt

Saudiarabien vill att USA attackerar Iran och mindre smickrande omdömen om den brittiske premiärministern. Stort och smått blandades när medier på söndagskvällen började pumpa ut avslöjarsajten Wikileaks material.

New York Times, som var en av de tidningar som i förväg fått Wikileaks läckta material på mer än 250 000 dokument av internt amerikanskt UD-material, konstaterade att materialet gav en "inblick utan motstycke i överläggningar bakom kulisserna mellan Washington och ambassaderna runt om i världen".

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Men Vita huset reagerade givetvis med vrede när offentliggörandet var ett faktum:

"För att uttrycka sig klart – sådana här avslöjanden utsätter våra diplomater, vår säkerhetspersonal och människor runt om i världen, som kommer till USA för att få stöd i sina strävanden för demokrati och öppenhet, för stora risker", konstaterade vitahus-talesmannen Robert Gibbs.

Cyberattack

Redan under dagen hade det förekommit småläckor som att mindre smickrande kommentarer om den brittiske premiärministern David Cameron ska ha fällts i den interna UD-kommunikationen.

Timmarna före offentliggörandet cyberattackerades Wikileaks. I ett Twitter-meddelande rapporterade Wikileaks att man utsatts för "en massiv DDOS-attack", men att detta inte skulle att hindra publiceringen av de hemliga dokumenten.

Och det gjorde det inte heller. Vid 19.30-tiden svensk tid flödade materialet ut från de utvalda stora tidningar i Europa och USA som fått materialet i förväg. Det stod då klart att det rörde sig om intern amerikansk diplomatkorrespondens från en tidsperiod på tre år.

Ett av de mer uppseendeväckande dokumenten handlade om att Saudiarabiens kung Abdullah ska ha bett USA att attackera Iran och då sabotera landets kärnenergiprogram.

"Alla frågor berörs"

Det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagons reaktion lät inte heller vänta på sig; Wikileaks tilltag fördömdes och benämndes som "hänsynslöst" och Pentagon meddelade att man nu vidtagit åtgärder för att öka säkerheten för hemligstämplat material.

Timmarna innan det brakade loss hade Wikileaks grundare Julian Assange uttalat sig via videolänk för en grupp journalister i Amman i Jordanien och han sade då bland annat att det omfattande materialet som skulle publiceras täckte "alla frågor av betydelse".

Var Assange befann sig fysiskt var okänt. Sannolikt spelade det faktum att han är internationellt efterlyst för våldtäkt i Sverige också in för att han inte avslöjade var han var någonstans.

Enligt den sajt där Wikileaks behandlar den läckta diplomatposten kommer uppgifterna, med början på söndagen, att läggas ut på sajten de närmaste månaderna. Orsaken är, enligt Wikileaks, att dokumenten är så viktiga och den geografiska utbredningen så stor, att något annat skulle "inte ge det här materialet rättvisa".

Enligt den grafik som ligger på Wikileaks sajt har 671 av de läckta dokumenten skickats från amerikanska ambassaden i Stockholm. Av dem är 52 klassificerade som hemliga, 253 som konfidentiella och 366 är oklassificerade.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.