Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Volvo sliter på förtroendet

Det finns bilfabriker i Sverige bara så länge de är lika effektiva som bilfabriker någon annanstans. Men snålheten bedrar visheten när jakten på effektivitet leder till arbetsolyckor och förslitningsskador.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

När det kommer till kritan är det svensk industris internationella konkurrenskraft som avgör vilken välfärd vi har råd med. Den avgörs inte av hur höga skatterna är, inte av hur generösa socialförsäkringar vi har och inte av vilken trygghet arbetsrätten ger oss.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Men riktigt fram till kritan kommer vi aldrig. Man kan också vända på resonemangen och konstatera att den svenska välfärden stärker industrins internationella konkurrenskraft. Hög utbildningsnivå, väl fungerande försäkringar mot sjukdom och arbetslöshet och ett arbetsklimat där strejker hör till de absoluta undantagen är värdefulla tillgångar. Alltså spelar skatterna, socialförsäkringarna och arbetsrätten roll.

Men högre och mer är inte alltid bättre. Det handlar om en svår balansgång, om att möta förändringar med intelligens.

Å ena sidan kan vi inte leva som om konkurrensen inte blir tuffare och tuffare. Det är en livsfarlig fördom att svensk industri kan vara ineffektivare än kinesisk, indisk eller brasiliansk därför att vi producerar varor med högre kvalitet och kunskapsinnehåll.

Å andra sidan är rovdrift på arbetskraft en variant på Döbelns medicin. Kortsiktigt kanske det lyfter ett företag i kris. Men långsiktigt skapas nya och värre problem – både för företagen och för samhället i stort.

GP har i några reportage berättat om Volvo-andan som försvann. Nostalgi nyttar inte stort. Bilfabriker i Sverige finns bara så länge de är lika marknadsekonomiskt effektiva som bilfabriker någon annanstans. Men om jakten på effektivitet leder till fler arbetsolyckor och förutsätter en likgiltig attityd till förslitningsskador bedrar snålheten visheten.

Självklart går det att lösa materialförsörjningen till bandet utan att anställda tvingas lyfta fem, sex ton om dagen – för hand. Fabrikschefen Lars Danielssons försvar att det är såhär det ser ut i andra fabriker är riktigt uselt. Förhoppningsvis har han högre kvalitetskrav på Volvos bilar.

Svenskt Näringslivs ordförande Kenneth Bengtsson tycker i en intervju för GP att strejk är ett omodernt sätt att umgås på arbetsmarknaden. Det kan så vara. Men när Volvo ersätter truckar med muskelkraft för att, med Danielssons ord, vrida ytterligare några droppar ur en till synes torr handduk är det ett stenåldersperspektiv på människor.

Dock har Kenneth Bengtsson rätt i att arbetsmarknadens parter behöver se över umgängesformerna. Bengtsson vill ha en "mer flexibel arbetsrätt". Alltså vill han göra det lättare att säga upp och avskeda anställda. Det behöver inte nödvändigtvis vara till arbetstagarnas nackdel. Allt beror på vad arbetsgivarna är beredda att ge i utbyte.

Men Bengtsson borde ha en del att önska även från de egna medlemsföretagen. Nya och bättre umgängesformer på arbetsmarknaden förutsätter förtroende. Det är inte bra för förtroendet när företag utnyttjar konkurrenstrycket för att slippa vara kreativa när det är så mycket enklare att ta ut betingen på de anställdas ryggar. Allt i den trygga förvissningen att sjukförsäkringen och a-kassan tar hand om konsekvenserna.

GP 23/11 -10