Många mediehus väljer i år att inte publicera aprilskämt i tidningen, däribland Göteborgs-Posten. Arkivbild.
Många mediehus väljer i år att inte publicera aprilskämt i tidningen, däribland Göteborgs-Posten. Arkivbild. Bild: Adam Ihse/ TT

Viruskris kan bli dödsstöt för aprilskämt

Flygande spårvagnar, ett Öland på drift mot fastlandet och en nylonstrumpa över teven. Den 1 april brukar innebära skojfriska rubriker, märkliga intervjupersoner och rena påhitt i tidningarna. Men i år väljer många mediehus att avstå.

ANNONS

Sedan tidigare har flera svenska mediehus valt att sluta med aprilskämt – det finns redan alldeles för mycket vilseledande information på nätet, och tidningarna bör i stället stå för trovärdighet, har många resonerat. Och med anledning av allmänhetens behov av korrekt och tillförlitlig information i spåren av coronaviruset fortsatta spridning i Sverige och världen verkar allt fler utgivare ansluta till den inställningen.

Erik Isberg, redaktionsansvarig och ansvarig utgivare på Folkbladet , tar fasta på att många nu tror att pandemin är på väg att följas av en infodemi, det vill säga en global ryktesspridning:

"I det här läget är trovärdiga mediers roll extra viktig. Hos oss ska du kunna lita på den information som ges. Att nu medverka till att sprida osanna uppgifter, om än på ett oskyldigt sätt, skulle vara direkt fel".

ANNONS

Isberg lovar dock att återgå nästa år "i en förhoppningsvis ljusare värld och med ett gladare skämt".

Skojar inte till det

nyhetschef Gerth Hedberg skriver att tidningen i år frångår sin tradition att skoja till det den 1 april:

"Så du behöver inte leta efter någon artikel där vi försöker luras på ett klurigt sätt. Fokus måste nu ligga på att ta hand om sig själv och sin omgivning."

chefredaktör Christofer Ahlqvist fattade redan 2018, sitt första år som chefredaktör på tidningen, beslutet att inte publicera något aprilskämt.

"Jag resonerar då som nu att en tidning – vars viktigaste kapital är trovärdighet – inte kan missbruka det förtroendet genom att riskera att sprida falska nyheter", skriver Ahlqvist, och frågar sig nu om 2020 blir året då aprilskämtet drar sin sista suck i spalterna.

"Jag tycker att det vore förvånande om någon ansvarig utgivare i dessa tider bidrog till att sprida desinformation genom att publicera ett aprilskämt. Min gissning är att väldigt få kommer att kunna fortsätta med den här traditionen efter i år".

Inte normala tider

konstaterar kort och kärnfullt: "April april din dumma sill, vi hade lurat dig om det inte vore för det att vår chefredaktör inte vill".

Även VLT skippar aprilskämten i år, skriver tidningens chefredaktör och ansvarige utgivare Daniel Nordström i en krönika:

ANNONS

"Jag tror att de allra flesta uppskattar skämt, när de är bra. Men det är i normala tider. Just nu är emellertid ingenting som det brukar vara".

Det är helt enkelt inte läge att skämta just nu, anser Nordström:

"För oss på VLT är det så mycket viktigare att lägga all kraft på att göra just trovärdig och samhällsviktig journalistik inte minst om den sjukdom, oro och kris coronaviruset för med sig".

Toapapper i Sydsvenskan

Helt skämtfritt är det dock inte.

Bland annat noterar Trelleborgs Allehanda att Trelleborgs kommun byter namn till Anderslövs kommun: "Samtidigt flyttas hela tätorten till Anderslöv".

skriver att man i dag avsätter utrymme i papperstidningen som nödiga läsare som inte hamstrat toalettpapper kan använda för att torka sig med.

– Många har det helt enkelt skitjobbigt i dag. Vi funderade på hur vi kan göra nytta, citeras "tidningens papperschef" Closette Bidhén i artikeln.

Humor är ett viktigt verktyg för att vi tillsammans ska ta oss igenom denna prövning, skriver Sydsvenskan:

"Tanken med årets skämt var först och främst inte tänkt att lura er prenumeranter utan snarare framkalla ett eller annat skratt i dessa dystra tider".

Marc Skogelin/TT

Kjell Stensson stod 1962 för aprilskämtet som sannolikt lurat flest svenskar. En nylonstrumpa spänd över den svartvita skärmen skulle omvandla bilden till färg. Enligt uppgift klipptes hundratusentals strumpor sönder. Arkivbild
Kjell Stensson stod 1962 för aprilskämtet som sannolikt lurat flest svenskar. En nylonstrumpa spänd över den svartvita skärmen skulle omvandla bilden till färg. Enligt uppgift klipptes hundratusentals strumpor sönder. Arkivbild Bild: ULF STRÅHLE US
comments

Kommentarer

Kommentera

Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och TTELA förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS