Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

171225h1024.jpg
Efter att ha fotograferat stjärnhimlen under fem års tid har tyska astronomer nu skapat den största och mest kompletta bilden någonsin av vår egen galax.

Vintergatans storhet nu på bild

Tyska astronomer har pusslat ihop den största bilden någonsin av vår egen galax. Bilden innehåller inte färre än 46 miljarder pixlar och är 194 gigabyte stor.

I ett försök att göra en så fullständig kartläggning som möjligt av vår egen galax, Vintergatan, har astronomer vid Ruhr-Universität Bochum under fem års tid fotograferat himlavalvet med hjälp av ett teleskop i Atacamaöknen i Chile.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

För att få med så många stjärnor som möjligt lät forskarna teleskopet svepa flera gånger över ett och samma område. Ljusintensiteten hos en och samma stjärna kan nämligen variera, exempelvis om en planet passerar framför den eller om två stjärnor cirklar om varandra. Ett område scannades av hela 272 gånger, för att forskarna inte skulle missa någonting på himlavalvet.

På så sätt upptäckte och katalogiserade forskarna fler än 50 000 nya variabla stjärnor.

Kartläggningen bestod till slut av 268 bilder som forskarna nu har pusslat ihop till en enda stor jättebild. Den största någonsin av vår egen galax.

Bilden - som finns att beskåda på http://gds.astro.rub.de/ - består av inte färre än 46 miljarder pixlar och är hela 194 gigabyte stor. Genom att använda olika verktyg kan den intresserade se Vintergatan i sin helhet eller knappa in och beskåda sin favoritstjärna eller dito nebulosa i sin fulla glans.

Vintergatan är det ljusa band som kan ses sträcka sig över stjärnhimlen mörka och klara nätter. I modern mening är Vintergatan ett stjärnsystem, en galax, som består av hundratals miljarder stjärnor och där vår eget solsystem ingår.

De flesta stjärnorna i Vintergatan är fördelade i en tunn skiva som har en diskusliknande form. Eftersom även solsystemet befinner sig i denna skiva, halvvägs mellan dess centrum och dess kant, framträder dessa stjärnor som ett diffust band över himlen.

Källa: Nationalencyklopedin.

Mest läst