Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
sz9cdbed (kopia)

Bild: Andrew Shurtleff

Vill regionens politiker ha ett universitetssjukhus?

Debatt Trots att Göteborg växer med en normal svensk kommun per kalenderår, ofta unga fertila människor, så har det enligt politiken ingen betydelse. Ett ständigt ökat antal förlossningar både på normal- och specialförlossningskliniken utan personalförstärkning är orimligt, skriver Marita Tenggren, Vårdförbundet Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Sveriges sju universitetssjukhus har för första gången genomfört ett gemensamt arbete för att ta fram jämförbara indikationer kring produktion, ekonomi och vårdkvalitet. Analysen har genomförts under vår och sommar 2015.

Universitetssjukhusens uppdrag är tredelat; att bedriva avancerad sjukvård och samtidigt leverera uppdrag kring forskning och utbildning.

Fyrfaldigt uppdrag

Universitetssjukhusens verksamheter kännetecknas av:

1. Närhet till forskning och aktiv utbildning. Universitetssjukhusen svarar för merparten av respektive landstings kliniska forskning och utbildning.

2. Resurskrävande och tekniskt avancerad vård. Universitetssjukhusen är ensamma att inneha flertalet högavancerade diagnostiska och terapeutiska hjälpmedel.

3. Samling av kompetens kring ovanliga sjukdomar, mindre volymer av vård. Universitetssjukhusen är ensamutförare av avancerad sjukvård inom flera kliniska områden.

4. Tidig introduktion av ny metodik och arbetssätt. Universitetssjukhusen skall följa den internationella utvecklingen inom medicinsk forskning, utbildning och hälso- och sjukvård, samt bidra till en evidensbaserad hälso- och sjukvård genom att överföra egna och andras forskningsresultat till praktisk vård och fortlöpande utvärdera etablerade och nya metoder.

Detta är ett stort och viktigt uppdrag och i mångt och mycket motorn för stora delar av annan verksamhet i Västra Götaland. Det är ju exempelvis ingen slump att Astra Zeneca har satsat på att expandera i Mölndal.

Att då från politiskt håll vidhålla att Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) inte behöver särbehandlas, framstår som märkligt. Det är ju hela Västra Götalands universitetssjukhus.

Underfinansiering är ordet

Vårdförbundet har under lång tid lyft frågor kring kvinnosjukvården, förlossningen och Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus (DSBUS) inom SU i Göteborg och nu börjar media göra inslag som berör denna typ av vård. Det sammanfattande ordet av verksamheterna är underfinansiering.

I GP (2016-02-19) fanns en artikel om de riktade statliga medlen som skulle ”förbättra förlossningsvården och insatser för kvinnors hälsa”, (totalt 720 miljoner kronor i hela Sverige). Dessa pengar skulle inte användas för att täcka underskottet i en underfinansierad verksamhet, men det var så pengarna användes och barnmorskorna som frågade vart dessa pengar tog vägen, fick just det svaret. Någon förbättring i deras vardag blev det aldrig tal om.

Ofattbar oförståelse

Trots att Göteborg växer med en normal svensk kommun per kalenderår, ofta unga fertila människor, så har det enligt politiken ingen betydelse. Att inte se det sammanhanget är helt otroligt.

Ett ständigt ökat antal förlossningar både på normal- och specialförlossningskliniken utan personalförstärkning är orimligt, att dessutom utgå från att alla barn som föds är friska talar för en okunskap av sällan skådat slag.

DSBUS har flest riksuppdrag av alla områden inom SU. Värt att beakta när man kommer till frågan om finansieringen.

Det vore klädsam om politikerna stod upp för sina egna riksdagsbeslut, även på lokal nivå, så att regeringsbeslut blev verklighet och inte försvinner på vägen.

Marita Tenggren

Vårdförbundet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Mest läst