Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Bild: Bild: Henric Lindsten

Vill ordna annonserna på nätet

Ekonomi IT-företaget Burt vet allt om webbreklam. Målet är att få internetannonsering att bli bättre, så att man kan ta rejält betalt för det. På köpet kanske de lyckas rädda en tidningsbransch i kris.

I en stor våning i Vasastan har Burt sitt huvudkontor. Inredningen motsvarar alla tänkbara fördomar om ett trendigt startbolag i it-branschen. Långa rader av macskärmar. En jättelik spelmaskin, där det enda man kan spela är kultspelet Tetris, trängs med en välsorterad ölkyl. När kontorets operativa chef John Sjölander kastar ur sig hälsningen "hej nördar" vänds allas huvuden blixtsnabbt mot honom.

- Vi har haft turen att få hit folk som älskar det de gör och verkligen går upp i det, säger han.

Det Burt gör är program, förpackade som användarvänliga appar, som ger detaljerad information om internetreklam. Det gör dem hett eftertraktade. På ena sidan står företag som funderar över hur man gör för att få genomslag genom webbannonsering. På andra sidan står hela mediebranschen och brottas med frågan om hur man ska lyckas dra in mer pengar på att erbjuda annonsplatser på nätet. Det båda sidor har saknat är bra mätverktyg, enligt Carl Nelvig som är ansvarig för produktutveckling på Burt.

- Man har famlat i blindo när det gäller nätreklam, och varken köpare eller säljare har vetat riktigt vad det är de handlar med trots att de gjort det i över 15 år nu.

Köper man reklamplats i "gamla" medier vet man oftast precis vad man får. I en tidning handlar det om en hel- eller halvsida med bild och text. I tv får man 20 eller 30 sekunder ljud och bild över hela tv-skärmen. På internet kan det däremot variera väldigt. Även om ett företag har betalt för att en annons ska ligga på till exempel en tidnings webbplats så är det inte säkert att den dyker upp, eftersom läsaren kanske inte scrollar ner till den plats där annonsen ligger.

Burts programvara hjälper publicister och annonsörer att svara på frågor om hur ofta en annons faktiskt visas och hur länge den ligger i blickfånget, samt vilket surfbeteende den som ser den har.

- En annonsvisning som man har betalt för på nätet kan vara allt mellan att den överhuvudtaget inte dök upp på läsarens dator till att den låg där i 45 sekunder och tog upp jättestor del av skärmen. Alltså från ingen som helst effekt till jättestor effekt. På grund av det antar företagen att alla visningar är dåliga, vilket gör att ingen vill betala, säger John Sjölander.

Carl Nelvig exemplifierar med modebloggaren Kenza, som med runt 500 000 unika besök i veckan hör till de absolut mest lästa bloggarna i Sverige.

- Hon har tjänat patetiskt lite pengar. Många tycker nog att det låter mycket att hon tjänar ett par hundratusen i månaden. Men hade ett tryckt modemagasin haft hennes läsekrets på en halv miljon modeintresserade tjejer så hade de tjänat väldigt mycket mer.

I takt med att allt färre prenumererar på papperstidningar och istället flyttar över sin läsning till webben har frågan om internetreklam engagerat stora delar av mediebranschen.

- Även om en tidning behåller alla sina läsare och de bara flyttar över sin läsning till webben så får man fruktansvärt mycket mindre pengar i annonsintäkter per läsare. Det finns ingen framtid i det om man inte hittar sätt att ta bättre betalt, säger John Sjölander.

Framtiden för internetreklam skulle kunna ligga i att göra den mer individanpassad. Burt har utvecklat en annons som reagerar på den sida den ligger på och blixtsnabbt anpassar budskapet efter vad användaren tittar på. Posten har använt den i en kampanj på annonssidan Blocket. Om användaren tittade på klockor så ändrades annonsen högst upp på sidan genast så att den visade hur stort paketet för att skicka en klocka skulle behöva vara, och hur mycket frakten skulle gå på. Det finns också möjligheter att låta en annons reagera på användarens geografiska position. Tillsammans med information om vilket väder det är på platsen i fråga kan annonsen anpassas och bli personlig. Den som till exempel sitter i ett regnigt Borås får tips om bra filmer från Telias video on demand-tjänst tillsammans med information om var närmaste pizzeria ligger.

Obehagligt och integritetskränkande, tycker kanske somliga. John Sjölander ser betydligt mer positivt på utvecklingen och tror att vi i framtiden kommer utsättas för färre reklambudskap, men att de kommer vara mycket mer individanpassade.

- Tänk vad skönt att bara utsättas för reklam som faktiskt är relevant för just mig.

Mest läst