Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
ta3d934e (kopia)

Framgångsmodell. Sedan Industriavtalet tecknades 1997 har svenska arbetstagare med siffersatta löneavtal haft löneökningar som varit anpassade till det rådande konjunkturläget. Det har fungerat alldeles utmärkt, skriver debattörerna. Bild: ANDERS WIKLUND, TT

Vi tror på Sverige – gör inte ni det?

Debatt Vi i Unionen är oroade över utvecklingen på svensk arbetsmarknad. Och nej, vi pratar inte om konjunkturläget. Unionens senaste branschbarometer, rapporter från Konjunkturinstitutet och SCB visar på att konjunkturläget är gott. Vi tror på Sverige, vår motpart verkar inte göra det, skriver Anders Holger-Nilsson och Pierre Svensson, Unionen.

Det som oroar oss är arbetsgivarnas ställningstagande i årets avtalsrörelse. Utgångspunkten för flera arbetsgivarförbund, med tjänsteförbundet Almega i spetsen, är så innehållslösa kollektivavtal som möjligt. Avskaffade lägstlöner, inga löneökningar, inga pensionsavsättningar och löpande avtal med begränsad strejkrätt.

Sedan Industriavtalet tecknades 1997 har svenska arbetstagare med siffersatta löneavtal haft löneökningar som har varit anpassade till det rådande konjunkturläget. Det har fungerat alldeles utmärkt och gett reallöneökningar för de anställda och fortsatt starka företag med engagerade medarbetare. Det är ingen slump att Sveriges näringsliv går bra. Unionen står fast vid att avtal med satta ramar gynnar både anställda och företag.

När arbetsgivarna nu vill ta bort innehållet och sätta individens villkor på spel vill vi att du ska förstå vad det innebär. Det är tack vare kollektivavtalet som du har garanterade löneökningar, föräldralön, sjuklön, tjänstepension och försäkringar om du blir långtidssjuk. Kollektivavtalet reglerar också sådant som arbetstid, tid för återhämtning och övertidsersättning.

Behov av förbättringar

Unionen ser behov av förstärkt tjänstepension med flexibla möjligheter att gå ner i arbetstid eller jobba längre vid arbetslivets slut – flexpension. Unionen ser behov av ett förbättrat jämställdhetsarbete på arbetsplatserna och ökade möjligheter för återhämtning. Unionen ser behov av ett märke baserat på den konkurrensutsatta industrin, då det är det som gett oss både reallöneökningar och starka företag. Men arbetsgivarorganisationerna propagerar för sänkta lägstlöner och försämrade villkor.

Svenskt Näringsliv upprepar som ett mantra att sänkta löner är lösningen på vår tids komplexa utmaningar på arbetsmarknaden. Vår fråga till arbetsgivarna är: Hur låga löner, och för vilka typer av jobb? Och på vilket vis har ni tänkt att Sveriges arbetsmarknad ska bli bättre genom att ni överger den framgångsrika svenska modellen och lämnar över till staten?

Anders Holger-Nilsson

ordförande Unionen Göteborg

Pierre Svensson

regionchef Unionen Göteborg

Mest läst