Vi måste förstå att hederskulturer är komplexa

Vad betyder ordet “heder”? Oskuldskontroller och hot om fysiskt våld. I alla fall för vissa ungdomar i Sverige. Malmö stad har tillsammans med Stockholm och Göteborg gett Örebro universitet i uppdrag att genomföra en studie om hederskulturers utbredning. 2 252 niondeklassare i Malmö har svarat på enkäten, och resultatet är anmärkningsvärt.

Länge blundade svenska politiker för det klanbaserade förtrycket av unga människor. Den som tog upp problemet kunde bli anklagad för främlingsfientlighet.

Så är det inte längre. Men det finns fortfarande ett antal förenklade föreställningar som gör det svårare att motarbeta hedersstrukterna. Studien från Örebro universitet visar att hederskulturer är mer komplexa än vad den politiska debatten ger sken av.

Hedersvåldet är inte ett resultat av islam. Religionen kan ursäkta kontroll av unga flickors och pojkars rörelsefrihet, men rent socialpsykologiskt uppkommer behovet ur instinkten att skydda sin egen grupp. Detta kontrollbehov förstärks i en segregerad bostadsmiljö.

Kontrollen av ungdomarnas liv kan te sig på olika sätt. Studien delar upp hedersutsatta i två grupper: de som lever under en så kallad “oskuldsnorm”, som handlar om att kontrollera framförallt flickors, men även pojkars, sexualitet, där kärlekspartners och vänner av det motsatta könet inte tolereras. En femtedel av de svarande i studien uppgav att de lever under sådana omständigheter.

Den andra gruppen, som utgörs av nio procent, lever under “våldsnormer”. Här handlar det om att familjen eller släkten använder hot om fysiskt våld för att kontrollera att den enskilde inte “skämmer ut” gruppen eller skaffar sig “dåligt rykte”. Tvärtemot vad många tror är det inte fäder, utan mödrar och andra kvinnor i släkten, som är de vanligaste förövarna.

Vad kan samhället göra för att hjälpa dessa ungdomar? Utgångspunkten måste handla om vad ungdomarna vill. Något som är viktigt att förstå är att unga hedersutsatta oftast - trots att det givetvis finns många undantag - inte vill bryta helt med sin släkt, sin kultur och sitt språk. De vill bryta själva våldet och den sociala kontrollen.

En annan sida av kulturkrocken mellan jämställdhet och individuell frihet och klanbaserade hederskulturer är ungdomarnas inställning till mänskliga rättigheter. Av de pojkar som lever i hederskultur anser en tredjedel att det är dåligt att män och kvinnor har samma rättigheter. Av flickorna har åtta procent den uppfattningen. Av de som lever i våldsutsatta miljöer anser 42 procent av pojkarna och 25 procent av flickorna att förbudet mot kvinnlig könsstympning är ganska eller mycket dåligt.

Människors värderingar tenderar att formas av den kultur de växer upp i. Ett segregerat samhälle, där många invandrargrupper lever separerade från det övriga samhället, kommer att leda till såna här typer av värderingskonflikter. Givetvis får man tycka vad man vill i Sverige. Att försöka påverka attityder som strider mot jämlikhet och personlig autonomi är ändå en angelägen jämställdhetsfråga. För att motverka hederskulturer behövs inte bara en lyhörd socialtjänst och elevhälsa, utan en politik som tar integrationen på allvar.

Karin Pihl