Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

"Vi har skapat ett monster"

Polisen kan bara ingripa om näthatet utgör olaga hot. Inför hatet på Flashback står man helt handfallen. Och för nätbrotten finns ingen statistik.

- Med internet har vi skapat ett monster. Ingen kan stänga av det, och på vissa ställen råder anarki. Vi kan inte alltid rå på det som läggs ut, säger Jens Ahlstrand, chef för polisens it-forensiska verksamhet i Västra Götaland.

Han trycker på vikten av att anmäla hotbrev. Men redan där kan den som anmäler stöta på patrull. Alla brev som upplevs som hotfulla är inte av olaglig karaktär.

- Brevet måste vara kriminellt för att polisen ska kunna utreda ärendet. Oftast måste det innehålla olaga hot. Personen som får det ska ha känt en allvarlig fruktan. Om man inte bryr sig om hotet, då är det inget olaga hot, säger han.

Tar lång tid att hantera

Chatrine Rudström, kammaråklagare med it-brott som specialitet, medger att det kan ta lång tid mellan anmälan och straff.

- Det är inte prioriterade ärenden, och det kommer in väldigt många ärenden av skiftande karaktär. Min gissning är att det inte går särskilt fort att lösa dem, men det skulle behöva gå fort. Operatörerna är inte skyldiga att spara uppgifter i mer än sex månader, säger hon.

Mejlen kan polisen ofta spåra, vilket kan leda till att en gärningsman grips. Det anonyma hatet, ärekränkningarna och de olaga hoten på olika forum är desto svårare att ha ta kontroll över.

- Flashback är en klassisk sådan plats där grundtanken är att fritt kunna yttra sig. Deras servrar ligger inte i Sverige, trådarna kan inte spåras till Sverige. Flashback lämnar aldrig ut uppgifter till polisen. De har visserligen egna "poliser", moderatorerna, men deras regler är inte i enlighet med svensk lagstiftning.

Är det ett problem för polisen?

- Självklart är det ett problem att det finns en arena där kriminella kan begå brott och där polisen inte kan agera. Där har vi en lagstiftning som inte har hängt med. Lagen riktar sig mot gärningar inom nationen och internet har inga nationsgränser. Det är ett jättestort problem.

Förra året utökades den polisgrupp i Västra Götaland som jobbar med it-brott.

- Vi är 28 personer som arbetar med detta nu. Tidigare var vi en bromskloss i förundersökningen. Vissa ärenden skickades inte ens till oss för alla visste att det tog lång tid för oss att utreda dem. Det var olyckligt. Men nu har vi inga väntetider alls, säger Jens Ahlstrand.

It-relaterade brott ökar

En anledning till att gruppen utökades, var att de it-relaterade brotten ökar. Men exakt hur många brott som anmäls varje år, eller i vilken takt ökningen har skett, finns det ingen statistik på. Det säger Lennart Palm, som jobbar med statistik hos polisen.

- Det är inget eget brott. Vi kan inte skilja på olaga hot på nätet, i brev eller öga mot öga. Alternativet är att gå in och läsa alla anmälningar som har kommit in om olaga hot, och det är tusentals.


Har du frågor om kränkningar och näthat?
Chatta med it-polisen Jens Ahlstrand kl 11.00 på gp.se

Mest läst