Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

"Vi fick välja mellan att se på film eller ha matte"

Göteborg Shahda Musse går näst sista året på Sjumila- skolan. Nästa år ska hon söka till gymnasiet – men hon är orolig. – Vår mentor har slutat, vi har ingen riktig NO-lärare och ingen tekniklärare. Det är svårt att lära sig något med så många vikarier.

Förra terminen på Sjumilaskolan präglades av flera uppmärksammade händelser. Under sommaren skrev 26 av lärarna ett protestbrev mot skolans ledning, i oktober sköts en 26-åring till döds på skolans område utanför skoltid och i november utbröt ett upplopp. Ett 40-tal högstadieelever slog sönder det mesta som kom i deras väg efter att det stod klart att flera lärare skulle sluta.

– Fler än hälften av högstadiets personal har sagt upp sig sedan förra terminen, vilket är anmärkningsvärt eftersom de inte var med på det protestbrev som skrevs, säger en lärare, som liksom resten av de anställda GP talat med vill vara anonym.

Som ett brev på posten kom Skolinspektionens rapport ett par veckor in på den nya terminen. Kritiken är massiv. Rapporten talar om brister av omfattande karaktär i arbetet kring särskilt stöd samt gällande trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling men också att en stor andel elever med icke godkända betyg inte följts upp, trots rektors vetskap, vilket Skolinspektionen anser anmärkningsvärt. De konstaterar också att bristerna påpekats tidigare, senast 2011, men att inga åtgärder vidtagits.

Läs också: Många lärare kritiska till ledningen på Sjumilaskolan

Av rapporten framgår att lärare oroar sig för upplopp, beskriver en ohållbar situation med otrygghet för både elever och lärare och säger sig vara rädda för fysiska angrepp. Några är till och med oroliga för att elever ska slå ihjäl varandra.

Många av de lärare GP talat med är starkt kritiska till hur ledningen på skolan hanterat situationen.

– Det finns inga strukturer och ingen dialog med de ansvariga pedagogerna. Alla beslut toppstyrs vilket gör det väldigt svårt att genomföra de åtgärder som ledningen bestämt, säger en.

– Mycket handlar om att barnen inte får det stöd de har rätt till, då blir det så här. Det är precis som om man låter skeppet gå och bara väntar på att det sjunker, säger en annan.

Shahda Musse, Zoubaida Kassem, Adriana Bunjaku och Asiya Mohamoud i 8B har precis lämnat korridoren, hemkunskap står på schemat. Ordinarie lärare är borta och har ersatts av en vikarie från ett bemannings- bolag. Hon ryter till för att få tyst på eleverna, säger åt dem att vrida upp ugnen på 175 grader och sätta igång med att göra kola-kakor.

Asiya står och knådar deg, samtidigt som de fyra klasskamraterna pratar om upploppet och allt annat som hände förra terminen.

– Det var ju ganska många skottlossningar och andra saker som hände, men man blir van efter ett tag. Tyvärr, säger Asiya.

– Vid upploppet var det väldigt många lärare som skulle sluta och många elever blev arga. Vi blev chockade. Det känns dåligt att folk håller på så, men också att lärare slutar hela tiden, säger Adriana.

Sjumilaskolan har i dag 50 anställda pedagoger. Sedan höstterminen 2013, då rektor Anna Hjärne tillträdde, har 40 pedagoger slutat. Sju har gått i pension, två har sagts upp och resten har själva valt att sluta.

Asiya säger att hon till viss del kan förstå den oro som föranledde upploppet.

– Själva frustrationen kan jag förstå. De är inne på sista terminen som är jätteviktig för dem, samtidigt som de bästa lärarna slutar och Sjumila redan är en dålig skola, säger hon.

Zoubaida tycker att hemkunskapslektionen är stökig. Det är hög musik och ett ständigt spring. Många leker med sina mobil-telefoner eller läsplattor i stället för att baka.

– Det brukar inte vara lika stökigt när vår riktiga lärare är här. Ingen vågar bete sig så då, säger hon.

Men vikarien verkar ju ganska sträng?

– Det spelar ingen roll. Det blir alltid mycket kaos när vi har vikarier, eleverna lyssnar inte på dem.

Shahda flikar in och säger att hon verkligen är bekymrad över sin skolgång till följd av alla läraravhopp.

– Det känns hemskt. Sedan jag gick i ettan har jag aldrig haft en mentor i mer än två år, berättar hon.

Efter halva lektionen ska Asiya på elevråd. Den tidigare elevvärden Cristian Popescu håller i mötet tillsammans med kuratorn Patrik Eklöf. Efter en dryg halvtimme får Zeinab Suleiman i 9A ordet.

– Vår mattelärare ska sluta, vi har ingen tekniklärare och ingen idrottslärare. Jag förstår inte hur de som bestämmer här i skolan tänker? Vi kommer gå ut med skitdåliga betyg eftersom vi bara har vikarier, säger hon, märkbart upprörd.

Förra året hade vi flera vikarier som inte ens hade utbildning i ämnet. Det gör mig skitarg! Jag går i nian nu och kommer hit för att lära mig saker och få bra betyg. Jag kommer inte hit bara för att chilla.

Kurator Partik Eklöf bemöter hennes frust-ration.

– Ni har full rätt att känna frustration och besvikelse och jag tycker ni ska ta upp det med rektorerna för det är deras fråga. Visst är det en katastrof, säger han.

– Det är också lärarbrist i hela Sverige. Ledningen håller på med en total kartläggning och tar fram en handlingsplan för att rätta till allt detta, men det kommer ta tid, tillägger Popescu.

Det hjälper dock inte Zeinab, som går ur nian till sommaren.

– Jag vill inte komma till gymnasiet och inte kunna någonting, säger hon uppgivet.

Medan Asiya har varit på elevråd så har hennes klasskamrater hunnit gå iväg till mattelektionen, det var iallafall vad som stod på schemat. När vi kommer in möts vi av Hollywood-skådisen Liam Neeson med revolver och cowboyhatt. Han skjuter en rival i magen.

– Jag är inte mattelärare och de flesta hade inga böcker med sig, säger samma vikarie som höll i hemkunskapen.

I stället för att lösa mattetal får eleverna i 8B se revolverdueller, barslagsmål och saloon-flickor som torkar sperma från ansiktet. Filmen får de inte se färdigt.

– Vi fick välja att se på film eller ha matte och de flesta valde film, berättar Adriana efteråt.

Brukar det hända?

– Inte på matten, men det händer ibland när vi har vikarier, säger Zoubaida samtidigt som sällskapet stegar iväg mot bamba.

Kyckling- eller grönsaksoppa står på menyn. Shahda, Adriana och Zoubaida pratar om framtiden, vad de vill göra efter Sjumilaskolan. Adriana vet inte vad hon vill läsa på gymnasiet, Shahda vill läsa natur.

– Jag vill också plugga natur, säger Zoubaida. Jag vill bli sjuksköterska eller läkare, men jag är rädd för att jag inte ska klara det. Jag är inte så bra på NO som är det viktigaste ämnet. Jag kanske skulle förstå lite bättre om vi hade en utbildad lärare, säger hon.

Under förra året gick bara var tredje elev på Sjumilaskolan ut med godkända betyg i samtliga ämnen, att jämföra med rikets genomsnitt på 77 procent.

Innan lunchen är över berättar Shahda om en incident som inträffade just före jullovet.

– Någon hade sprejat pepparsprej i korridorerna. Jag kunde inte andas, säger hon och berättar att hon ringde sin mamma.

– Och det är inte bara en gång, det har hänt fler gånger, säger Adriana.

Innan de pyser iväg till dagens sista lektion hamnar vi vid ett bord i en av korridorerna på skolan. Flera andra elever ansluter. De börjar prata om en annan aspekt de tycker är viktig att lyfta, som de upplever orättvis.

– Hjälpen i klassrummet går mest till de nyanlända. De har såklart svårt med språket och det blir att vi andra får klara oss själva, säger Zoubaida.

– Många nyanlända kanske bara har bott här i något år och gått i skolan en halv termin, ändå går de i vanliga klasser. Det är dåligt både för dem och oss, säger Shahda.

Under 2015 tog Sjumilaskolan emot 105 nyanlända elever, året innan var antalet 88. Torslandaskolan, som ligger några kilometer bort, tog knappt emot några alls.

– Andra skolor borde hjälpa till, så att inte några skolor får ta allt ansvar, säger Zoubaida.

Även segregationen överlag ser de som ett stort problem.

– Att börja på den närmaste skolan är inte alltid bra. Det är absolut inget fel att ta emot flyktingar, men de behöver lära sig svenska och de gör de inte här. I Torslanda går bara svenskar så där vore det lättare fär dem att komma in i språket. Många här pratar nästan bara på sitt modersmål, säger Shahda.

Av Sjumilaskolans 522 elever har 516 ett annat modersmål än svenska. Många elever pratar om att de skulle vilja träffa fler kompisar med svensk bakgrund i skolan.

– Men ryktet gör så att svenskarna inte vill komma hit, säger en kille som vill vara anonym.

Ibland får man höra att media bara skriver ned Sjumilaskolan. Upplever ni det så?

– Nej, allt som skrivs är sant. Vi behöver verkligen hjälp, säger Zoubaida och får medhåll från sina skolkamrater.

Innan de beger sig till dagens sista lektion tar Shahda ordet.

– Politikerna borde ta det här på allvar och förändra saker. Om vi inte utbildas – hur ska det då gå? Hur ska samhället fungera?

FAKTA: Sjumilaskolan

522 elever från förskola upp till nionde klass, 516 har invandrarbakgrund.

Tog emot 105 nyanlända elever 2015, året innan var siffran 88.

50 anställda pedagoger. Sedan höst- terminen 2013 har sammanlagt 40 slutat.

Riskerar vite på 1,4 miljoner kronor från Skolinspektionen om man inte rättar till omfattande brister kring otrygghet, kränkningar, studiero samt särskilt stöd till elever med sådana behov senast den 29 april 2016.

Även Lövgärdesskolan, Nordhemsskolan, Sannaskolan och Burgårdens utbildningscentrum (gymnasieskola) riskerar vite på grund av stora brister. För Göteborgs stad handlar det om totalt sex miljoner kronor.

• • • •

FAKTA: Skolorna Västra Hisingen
Andel avgångselever med gymnasiebehörighet 2015. Andel elever med godkänt i ämnen anges inom parantes. Samtliga siffror anges i procent.

Nordlyckeskolan, Torslanda, 100 (98)
Jättestensskolan, Biskopsgården 100 (71)
Torslandaskolan, Torslanda 91 (82)
Trulsegårdsskolan, Björlanda, 85 (76)
Sjumilaskolan, Biskopsgården, 65 (33)
Ryaskolan, Biskopsgården, 45 (23)

Mest läst