Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

"Vi är marinerade i ojämställdhet"

Martina Rönnerman tycker att det är svårt att hitta könsneutrala kläder. - Vissa märken är bra, men sortimenten är väldigt uppdelade, säger hon.

Krönikören Julia Mjörnstedt väcker känslor när hon beskriver reaktionerna när hon klär dottern i jeans, grå tröja och blåa skor. Funktionella kläder framställda på ett bra sätt. Reaktionerna har inte låtit vänta på sig på GP:s facebooksida. "Låt pojkar vara pojkar och flickor vara flickor" kontra "neutrala kläder är roligt för då slipper barnet de förutfattade könsrollerna."

Vid lekplatsen Plikta sitter de båda vännerna Martina Rönnerman och Elisabeth Carlsson med sina barn.

- Jag har köpt en del kläder på pojkavdelningen till min treåriga dotter Blenda, säger Martina.

- Stereotypa flickkläder i rosa som är för tunna, opraktiska och som inte går att leka i stör mig. Dessutom vill jag att kläderna ska kunna gå i arv nu när jag fått ett barn till, en son, säger hon.

Blenda själv har inte protesterat. T-shirts med tuffa tyck går hem. Men Elisabeth Carlssons dotter Tilde, 2 1/2 år, bestämmer själv vad hon ska ha på sig. Och det blir mycket rosa "även om jag själv inte är så rosa", säger Elisabeth.

- Jag väljer att inte lägga mig i. Men man ser hur mycket hon påverkas av förskolekompisarna.

Förklaringarna till varför en del tycker att det är så viktigt hur barn klär sig och vilket kön de har är flera, menar jämställdhetsexperten Kristina Henkel.

- I vår kultur anses det vara extremt viktigt att kategorisera människor som män eller kvinnor. Att inte veta kan vara provocerande för sin egen könsidentitet, för vem är då jag?

Kristina Henkel menar också att sexism och homofobi kan ligga bakom. En del människor är beredda att ta till våld för att de blir så provocerade av människor som inte följer könsnormerna. Transpersoner som verkligen bryter mot normen möter dagligen våld och aggression.

Frågan om jämställdhet är ständigt aktuell. Vi lägger mycket fokus på hur barnen ser ut och vad de presterar, vilket leder till många problem. Kristina arbetar med utbildning för personal inom förskola och skola. Vad som sägs på skolgården och vad som sker i klassrummet, exempelvis vem som får negativ uppmärksamhet och vem som får positiv.

- Heteronormen gör att arbetet med jämställdhet inte går framåt. En kille som bryter normen blir genast kallad "bög" och ska in ramen igen. Vi är marinerade i ojämställdhet och det finns många missförstånd om vad jämställdhet handlar om.

Att vara jämställd, enligt henne, är inte att ta bort något eller göra allt tvärtom. Istället innebär det att ge barnen hundra möjligheter i stället för bara två, ett för tjejer och ett annat för killar. Det handlar om barnens handlingsutrymme, vad de kan göra, säga och hur de kan påverka sitt eget liv och samhället de lever i.

Jessika Loftbring är aktiv i Foff, Forum för feministiska föräldrar, och har två söner som hon klätt i klänning. Nu är den äldsta snart sex och väljer själv när han vill klä sig så och han kan även själv ge svar på tal när han får kommentarer om sin klädsel.

- Jag kan förstå att det kan vara svårt att se en poäng med det. Att det kan vara en vinst för honom. Men efter mycket reflekterande är jag klar över att vi inte ville låsa in honom i en norm, i stället vill vi ge honom möjlighet att välja. Det hade han inte gjort om jag inte bestämt till honom när han var liten, säger hon.

Jessika Loftbring tror att de starka reaktionerna kring barns klädsel också handlar om rädsla att inte passa in. Men hon har svårt att förstå att vissa föräldrar inte reflekterar mer utan återföder normerna gång på gång.

- Det sätt vi klär våra barn återspeglar de normer vi lever efter. Flickor fostras till att vara undergivna, stillsamma och hjälpsamma. Medan pojkar tvingas in i rollen att vara coola, tuffa och hårda. Att ge barn fler möjligheter att välja hur de vill vara tänker jag är en viktig uppgift vi har som föräldrar och vuxen omgivning, säger hon.

Mest läst