Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
4439458 (kopia)

Det är dagens marknadsdrivna skolpolitik som stöds av friskolebranschen och Svenskt Näringsliv som driver fram förlorarskolor, skriver debattörerna. Bild: Johanna Wallin

Varför vill ni ha en segregerad skola?

Debatt Skolsegregationen har ökat dramatiskt och likvärdigheten har försämrats. Dagens marknadsstyrda skolpolitik har stor del i detta. Så frågan är varför friskolebranschen och Svenskt Näringsliv vill ha en segregerad skola, skriver bland andra Sten Svensson, Nätverket likvärdig skola.

I dag vet vi att boendesegregationen tillsammans med det fria valet av skola är två av huvudkrafterna i den ökande skolsegregation som vi kan se i Sverige i dag. Vi vet också att segregation och ökade skillnader mellan olika grupper i samhället är skadligt för samhället och eleverna i skolan. Det blir allt fler unga som inte klarar grundskolan och som riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden och bli helt marginaliserade.

En nyutkommen rapport från OECD visar att de svenska svagpresterande eleverna i Pisa blir allt fler och de faller allt djupare. (1)

När vi vet detta uppstår frågan varför samhället ska stödja och upprätthålla en marknadsdriven skolpolitik som vi vet är en av orsakerna bakom den allt starkare skolsegregationen. Även om boendesegregationen är huvudorsak har den förda skolpolitiken ett stort delansvar.

Fråga att svara på

Den fråga måste alla som stöder dagens marknadsstyrda skolpolitik svara på. Det gäller de partier som fattade besluten om att införa dagens system och det gäller Svenskt Näringsliv och hela friskolebranschen. Varför vill ni ha en segregerad skola?

Det duger inte att svara att den ökade segregationen inte påverkar skolornas kvalitet eller elevernas resultat så som Svenskt Näringsliv hävdade i en rapport för någon månad sedan. (2) Där påstod de att alla elever, de svagaste såväl som de starkaste, får en lika bra kvalitet på sin utbildning som tidigare.

Som stöd för sitt påstående har de en IFAU-rapport som bygger på betygsstatistik. (3) Men dagens betygssystem mäter inte elevernas kunskaper eller skolans kvalitet. Det visar det faktum att betygen stiger år för år medan kunskapsmätningarna visar på motsatt utveckling. Man kan således inte stödja sig på denna IFAU-rapport om man ska uttala sig om skolornas likvärdighet i form av kvalitet på undervisningen.

Säger ingenting om kunskapsresultaten

Upprepa inte heller argumentet att konkurrensen om eleverna har förbättrat resultaten i den svenska skolan. Här stöder sig näringslivet på en SNS-rapport som dessutom visade på mycket små effekter inom felmarginalen. (4) Även den rapporten bygger på betygsstatistik och den säger ingenting om elevernas verkliga kunskapsresultat. Återigen blandar man ihop resultat i form av betyg och kvalitet i form av kunskap.

Kom inte heller med argumentet att den svenska skolan är mer likvärdig än andra länders. Sverige var tidigare bäst i världen och nu närmar vi oss raskt det internationella genomsnittet. Att likvärdigheten är sämre i andra länder är inget argument för att den svenska skolan också ska bli sämre.

Lika felaktigt är argumentet att det fria valet ger möjligheter för elever i de utsatta förorterna att göra ”klassresor”. De elever i förorterna som väljer en annan skola är till största delen elever med välutbildade föräldrar och dessa skolbyten medför inga klassresor. Dessutom har en annan IFAU-rapport (5) visat att i de kommuner där valet av fristående skolor är utbrett, har segregationen mellan elever med utrikes och svensk bakgrund ökat.

Driver fram förlorarskolor

Ytterligare ett argument som brukar framföras är att det är de fristående skolorna som presterar bra resultat. Det stora problemet är de kommunala skolor som har dåliga resultat och det är detta som skoldebatten borde handla om. Med ”dåliga skolor” menas oftast kommunala skolor i storstadsregionernas förorter. Dessa skolor är förlorarna i dagens marknadsstyrda system. De förlorar elever, de förlorar medelklassföräldrarna, de förlorar pengar och de förlorar de utbildade lärarna. Det är dagens marknadsdrivna skolpolitik som stöds av friskolebranschen och Svenskt Näringsliv som driver fram dessa förlorarskolor.

I dag har det blivit tydligt att marknadskrafterna i skolan skapar segregation, en försämrad likvärdighet och sämre resultat. Därför har allmänhetens tilltro till vinster i välfärden övergått till djup misstro. Därför har regeringen tillsatt en utredning som ska se över vinsterna i välfärdssektorn och en skolkommission som har den försämrade likvärdigheten som sin huvudfråga.

I det läget blir naturligtvis Svenskt Näringsliv och friskolebranschen oroliga. Deras hittills så lönsamma verksamheter är hotade. Det är därför som de publicerar rapporter där de försöker bevisa att likvärdigheten inte har försämrats och att alla elever får lika bra kvaliteten på undervisningen. Lyckas de inte få genomslag för sina åsikter hoppas de åtminstone på att förvirra debatten.

Systematiskt vilseledande

Men argumenten som förs fram av friskolebranschen är systematiskt missledande och de håller inte. I verkligheten har det skett dramatiska försämringar av kvaliteten på undervisningen i alltför många skolor. Skolsegregationen har ökat dramatiskt och likvärdigheten har försämrats.

Så frågan kvarstår till Svenskt Näringsliv och friskolebranschen: varför vill ni ha en segregerad skola? Inte kan väl svaret vara att ni vill värna om era vinster? Att ni inte bryr er om hur det går för skolan och eleverna bara ni får fortsätta som hittills?

Sten Svensson

skolutredare Nätverket likvärdig skola

Daniel Suhonen

chef tankesmedjan Katalys

Mats Wingborg

skolutredare Nätverket likvärdig skola

KÄLLOR:

1. http://www.oecd.org/edu/low-performing-students-9789264250246-en.htm

2. Förbättrad välfärd. Likvärdighet i den svenska skolan. Svensk Näringsliv 2016

3. Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola Holmlund med flera IFAU 2014.

4. Friskolereformens långsiktiga effekter på utbildningsresultat. Böhlmark och Lindahl. SNS Analys nr 7. 2012.

5. Skolsegregation och skolval. Holmlund, Böhlmark och Lindahl IFAU 2015

Mest läst