Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Stefan Löfven (S) säger att det skall vara högt i tak och att det skall finnas ett system där medarbetares påtalanden om oegentligheter skall tas på allvar. Haveriet är dock ett tydligt tecken på att visselblåsarsystemet inte fungerar, skriver debattören.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Varför lyssnade ingen på visselblåsarna?

Trots en lovvärd visselblåsarfunktion så gör den ingen större nytta om ingen lyssnar på dem som visslar, som i fallet med Transportstyrelsens IT-affär, skriver Peter Stiernstedt.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Hela historien med Transportstyrelsens IT-affär kunde ha undvikits, eller i varje fall skadebegränsats, om man lyssnat till de varningsröster som höjdes i ett tidigt skede. Som framgår av förundersökningen försökte både ansvariga för IT-säkerhet samt internrevision slå larm om allvarliga missförhållanden.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Sedan 2016 finns en särskild lag som skyddar de som slår larm från att drabbas av repressalier, ett så kallat visselblåsarskydd. Lagen innehåller bestämmelser som ger ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. I fallet med Transportstyrelsen behövde lagen inte tillämpas, problemet här var att hur visselblåsarna än blåste i sina pipor så var det ingen som lyssnade.

Stefan Löfven (S) säger att det skall vara högt i tak och att det skall finnas ett system där medarbetares påtalanden om oegentligheter skall tas på allvar, och när de uppmärksammas skall de utredas och vid behov åtgärdas. Det är dock synnerligen oklart hur detta skall fungera i praktiken. Haveriet är ett tydligt tecken på att systemet inte fungerar. Sanningen är att det i dag inte finns något övergripande system för hur visselblåsare skall hanteras. Att det finns en lag som skyddar visselblåsare är ju hedervärt men om ingen lyssnar på dem som blåser i visslan blir det ju inget annat än en rökridå. Lagen får visserligen Sverige att verka framstående i internationella jämförelser av till exempel OECD om lagstiftning mot oegentligheter, men får liten effekt i verkligheten.

Utveckla ett fungerande system

Jonas Bjelvfenstam, Transportstyrelsens generaldirektör, slår dock huvudet på spiken när han konstaterar att transparens, rättssäkerhet och öppenhet är centrala begrepp, som gäller även mot de egna anställda. Och när medarbetare misstänker eller uppmärksammar om oegentligheter måste detta tas på allvar, visselblåsarsystem kan och ska användas för att förbättra verksamheten. Nästa spik slås in av Säpochefen Anders Thornberg som säger att roten till problemen ligger i en bristande säkerhetskultur, där det råder en bristande kunskap kring oegentligheter och att dessa frågor inte prioriteras. Sista spiken är dock inte slagen och om Lövfen verkligen vill få ordning på torpet så måste minst två saker hända; det måste utvecklas och implementeras ett fungerade system för visselblåsare samt att alla medarbetare måste ha en glasklar uppfattning om vad som egentligen är oegentligheter.

Peter Stiernstedt

antikorruptionskonsult och forskare

med masterexamen i säkerhetsledning