Var sjätte niondeklassare utsatt för hedersförtryck

Totalt har cirka 6 000 niondeklassare i Stockholm, Göteborg och Malmö svarat på enkäten, varav 1 400 i Göteborg. Kartläggningen är gjord som ett samarbete mellan de tre städerna tillsammans med Örebro universitet.

Resultatet visar nu att åtta procent av Göteborgs niondeklassare lever i en familj där våld används för att kontrollera och skydda familjens och släktens rykte. 13 procent av niondeklassarna är utsatta för oskuldsnormer, det vill säga att man inte får välja partner själv och samtidigt tvingas till kyskhet samt att vara oskuld tills man gifter sig.

LÄS MER:Elever saknas – kan ha blivit bortgifta

Resultatet för Göteborg är något högre än i Stockholm där 10 procent utsätts för oskuldsnormer, men lägre än Malmö där hela 20 procent är utsatta för oskuldsnormer. De flesta är flickor.

Religion och arbetslöshet påverkar

Särskilt utsatta är personer med utländsk bakgrund och boende i socialt utsatta områden. Undersökningen visar dessutom att risken att utsättas för hedersförtryck är större i religiösa familjer.

Av de flickor i Göteborg som lever med oskuldsnormer tillhörde 84 procent en muslimsk familj. Bland de som utsatts för hedersvåld, var 33 procent av flickorna muslimer och 33 procent kristna. Studien pekar även på att de barn som har en arbetslös mamma, löper större risk att utsättas för hedersförtryck.

Mer utsatta för våld än andra

En annan slutsats är att de barn som lever med hedersnormer är betydligt mer utsatta för våld inom familjen än de som inte gör det. Av de niondeklassare som inte lever med hedersnormer alls, hade tio procent någon gång utsatts för våld, kränkningar eller kontroll av någon i sin familj. Bland de som lever under hedersrelaterade våldsnormer var resultatet det omvända - endast tio procent hade inte utsatts för detta.

LÄS MER: Nazek - "Jag var alldeles lerig och blodig"

Över 60 procent av dessa har utsatts för fysiskt våld och en stor del av flickorna hade fått utstå verbala kränkningar samt inlåsning och utfrysning.

Resultatet visar dessutom att nästan hälften av de som lever med hedersrelaterade våldsnormer, själva har utsatt andra för våld och kränkningar.

Förtroendet för myndigheter lågt

Kartläggningen visar samtidigt att få utsatta skulle vända sig till polisen eller socialtjänsten i första hand om de behöver hjälp.

Av de flickor som utsätts för oskuldsnormer i Göteborg, svarade enbart 6 procent, att de skulle höra av sig till socialtjänsten eller en tjejjour ifall man behövde hjälp. I första hand skulle man istället vända sig till en lärare eller skolsköterska. Nästan hälften svarade att de inte skulle vända sig till någon myndighet eller tjejjour alls med sina problem.

LÄS MER:Göteborgs nya handlingsplan mot hedersförtryck sågas: "Relativiserar hedersvåld"

Det vanligaste skälet till att inte söka hjälp som flicka när man utsätts för våld, är att man inte tror att någon skulle förstå en.

Utsatt: "Ses som normalt"

Utöver resultatet i enkäten, har man dessutom gjort djupintervjuer med både drabbade och anställda inom socialtjänsten. I intervjuerna uppgav en del att kulturrelativism delvis påverkat samhällets insatser.

"Vi som kommer från de här länderna och kulturerna får höra typ: 'Men ni klarar väl det, det är ju så ni lever. I de fall det ’bara’ är misshandel och förtryck, alltså. För att få hjälp och verkligen bli tagen på allvar krävs berättelser om extremt våld och mordhot. Så det blir någon form av inflation, att man måste berätta en viss typ av berättelse för att bli tagen på allvar" berättar en av intervjupersonerna som själv blivit utsatt för hedersförtryck, och fortsätter:

"Det ska ju räcka att inte få gifta sig med vem man vill, att inte få klä sig på ett visst sätt, att bli psykiskt misshandlad av en hel släkt. Om en etniskt svensk ungdom hade det så tror jag samhället skulle reagera starkare, men för vår del ses det som normalt på grund av kulturen."

LÄS MER: Amanda, 12, giftes bort - våldtäktsmannen fick vårdnaden: "Sverige värre än Irak"

TEXT

Michael Verdicchio

michael.verdicchio@gp.se