Vad kontrollanter har rätt till
Göteborg
Biljettkontrollanterna har mer stöd i lagen än vad många människor tror, till exempel vad gäller att kräva legitimation och gripa fuskåkare, hävdar stadsjuristen i Göteborg.
Förste stadsjuristen Gunnar Andersson ska om en vecka på allvar inleda diskussionerna med Göteborgs Spårvägar om hur de planerade så kallade storkontrollerna på spårvagnar ska gå till.
Han konstaterar att det handlar om en delvis ny "arbetsmetodik" för biljettkontrollen i Göteborg. Som GP rapporterat de senaste dagarna vill Västtrafik och Göteborgs Spårvägar, som sköter biljettkontrollen på uppdrag av Västtrafik, göra ungefär som man gör i Oslo sedan 90-talet. Där stannar man spårvagnar mellan hållplatser, kontrollerar snabbt alla biljetter och kräver att alla som inte har giltiga sådana kliver av. Den mer noggranna kontrollen och eventuell "bötfällning" görs sedan i en väntande buss.
"Långtgående befogenheter"
Gunnar Andersson vill inte ha några bestämda åsikter om metoden innan han informerats närmare om den, påpekar att det finns många aspekter att ta ställning till men betonar att biljettkontrollanter rent allmänt har mer långtgående befogenheter än vad folk ofta tror. Till exempel vad gäller rätten att avvisa folk från fordonen, kräva legitimation och rent av gripa fuskåkare.
Följande gäller, förenklat uttryckt, enligt förste stadsjuristen Gunnar Andersson och chefen för biljettkontrollen hos Göteborgs Spårvägar, Frans Hilton:
Kontrollanten får be dig gå av spårvagnen, bussen eller vad det nu är för kollektivtrafik, om du inte har biljett eller vägrar att betala den så kallade tilläggsavgiften på 800 kronor.
Kontrollanten får också, om du saknar biljett, be dig visa legitimation, för att kunna kontrollera vem du är.
- Biljettkontroll är en form av myndighetsutövning som ibland förutsätter att man kan fastställa någons identitet. Detta ger kontrollanten rätt att be om legitimation, säger stadsjuristen Gunnar Andersson.
Du kan förstås vägra att visa legitimation men kontrollanten får då, som en yttersta åtgärd, enligt stadsjuristen och chefen för biljettkontrollen, gripa dig. Den rättsliga grunden för gripandet är att kontrollanten har anledning att misstänka dig för det som lagen kallar "bedrägligt beteende" eller mera populärt uttryckt "snyltbrott". Den som i domstol fälls för detta döms ofta att betala böter men fängelse i upp till sex månader finns också med i straffskalan för brottet "bedrägligt beteende".
En av flera förutsättningar är dock att kontrollanten har anledning att misstänka att "fuskåkningen" är avsiktlig, det vill säga inte beror på misstag eller missförstånd.
Den som grips på detta sätt av biljettkontrollanter måste också, som lagen säger, "skyndsamt överlämnas till polis".
- System i samhället som till exempel kollektivtrafiken bygger på att man som medborgare är solidarisk med systemet och i det här fallet betalar för resan. Fuskåkning anses vara ett så allvarligt brott att biljettkontrollanter har rätt att gripa den som inte betalar för sig, säger stadsjuristen Gunnar Andersson.
Han konstaterar att det handlar om en delvis ny "arbetsmetodik" för biljettkontrollen i Göteborg. Som GP rapporterat de senaste dagarna vill Västtrafik och Göteborgs Spårvägar, som sköter biljettkontrollen på uppdrag av Västtrafik, göra ungefär som man gör i Oslo sedan 90-talet. Där stannar man spårvagnar mellan hållplatser, kontrollerar snabbt alla biljetter och kräver att alla som inte har giltiga sådana kliver av. Den mer noggranna kontrollen och eventuell "bötfällning" görs sedan i en väntande buss.
"Långtgående befogenheter"
Gunnar Andersson vill inte ha några bestämda åsikter om metoden innan han informerats närmare om den, påpekar att det finns många aspekter att ta ställning till men betonar att biljettkontrollanter rent allmänt har mer långtgående befogenheter än vad folk ofta tror. Till exempel vad gäller rätten att avvisa folk från fordonen, kräva legitimation och rent av gripa fuskåkare.
Följande gäller, förenklat uttryckt, enligt förste stadsjuristen Gunnar Andersson och chefen för biljettkontrollen hos Göteborgs Spårvägar, Frans Hilton:
Kontrollanten får be dig gå av spårvagnen, bussen eller vad det nu är för kollektivtrafik, om du inte har biljett eller vägrar att betala den så kallade tilläggsavgiften på 800 kronor.
Kontrollanten får också, om du saknar biljett, be dig visa legitimation, för att kunna kontrollera vem du är.
- Biljettkontroll är en form av myndighetsutövning som ibland förutsätter att man kan fastställa någons identitet. Detta ger kontrollanten rätt att be om legitimation, säger stadsjuristen Gunnar Andersson.
Du kan förstås vägra att visa legitimation men kontrollanten får då, som en yttersta åtgärd, enligt stadsjuristen och chefen för biljettkontrollen, gripa dig. Den rättsliga grunden för gripandet är att kontrollanten har anledning att misstänka dig för det som lagen kallar "bedrägligt beteende" eller mera populärt uttryckt "snyltbrott". Den som i domstol fälls för detta döms ofta att betala böter men fängelse i upp till sex månader finns också med i straffskalan för brottet "bedrägligt beteende".
En av flera förutsättningar är dock att kontrollanten har anledning att misstänka att "fuskåkningen" är avsiktlig, det vill säga inte beror på misstag eller missförstånd.
Den som grips på detta sätt av biljettkontrollanter måste också, som lagen säger, "skyndsamt överlämnas till polis".
- System i samhället som till exempel kollektivtrafiken bygger på att man som medborgare är solidarisk med systemet och i det här fallet betalar för resan. Fuskåkning anses vara ett så allvarligt brott att biljettkontrollanter har rätt att gripa den som inte betalar för sig, säger stadsjuristen Gunnar Andersson.
