Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Vårt landskap hotas av exploateringar

Debatt Skyddet av vårt landskap måste bli bättre. Det kräver inte minst den europeiska landsbygdskonventionen, skriver Jonny Fagerström, Stockholmsinitiativet.

Den 5 januari i år ratificerade Sverige den europeiska landskapskonventionen. Konventionen trädde i kraft den första maj och blev då juridiskt bindande. Regeringen har uppdragit åt Riksantikvarieämbetet att tillsammans med andra myndigheter, bland andra Boverket, initiera utvecklingsarbetet för dess tillämpning i Sverige.

Landskapskonventionens syfte är att slå vakt om, och erkänna betydelsen av det omgivande landskapet. Den syftar också till att förbättra skyddet och förvaltningen av våra landskap samt stärka allmänhetens delaktighet i landskapsfrågorna. Konventionen konstaterar att landskapet är en viktig del av människornas livskvalitet och en grundläggande beståndsdel i det europeiska kulturarvet. Man pekar också på att jordbruk, skogsbruk, transporter och industri nu påskyndar omvandlingen av landskapen. Åtgärder för att bevara och upprätthålla ett landskaps viktiga och utmärkande karaktärsdrag anses vara syftet med landskapsskyddet.

Den demokratiska aspekten anses viktig och länderna förbinder sig genom konventionen att erkänna landskapet som en viktig beståndsdel i människornas omgivningar och att införa förfaranden för medverkan från allmänheten när det gäller att utforma landskapspolitiken.

Stora farhågor

Farhågorna inför framtiden är stora. Kommer landskapet att överleva exploateringarna? Vad är priset för ett förstört landskap? Vilka andra värden kan ett oförstört kulturlandskap generera? Prospektering av storskalig verksamhet pågår över hela landet, vägar, gruvdrift, kraftverksdammar, vindkraft och urbanisering.

Symboliska landskapsrum eller strukturer som har en särskild plats i människors medvetande genom minnen, folktro, litteratur eller konst är oerhört känsliga. Domneberg i Västergötland är en kulturhistoriskt intressant gård med anor från 1600-talet. Sagomålaren John Bauer vistades här. År 1907 målade han "Trollen på Domneberg väntar främmat", stående på Jättakastet som är registrerat som riksintresse. En bit bort ligger Domnebergsstenen, också riksintresse. Nedanför ligger den ovärderliga kulturbygden Ekeberg/Ekhagen. Området är ett välbesökt rekreationsområde som nu ska bli en vindkraftpark.

Störningarna i landskapet blir också större i områden som saknar tydliga kulturspår. Det fina och orörda landskapet runt Lövåsen-Markvattensjöarna i Värmland riskerar att förstöras. Tystnaden och den stjärnklara himlen har länge lockat tyska och franska fågelskådare. Nu hotas de fågelstreck som under höst och vår i tusental flyger just över den ås där man vill bygga ännu en vindkraftpark.

Stora förändringar

Boverket pekar på att den kraftiga utbyggnaden kommer att medföra stora förändringar för våra landskap, man varnar också för att den historiska dimensionen i landskapet kan gå förlorad när intrycken distraheras av en vindkraftsanläggning vars moderna uttryck dominerar upplevelsen.

Per Brahes imponerande skapelse, Brahehus, har ett magnifikt läge vid branten mot Vättern. Här skulle besökarna imponeras. Vyn över grevskapet är fantastisk. Härifrån såg man Visingsborgs slott på Visingsö och Västanå slott, strax söder om Gränna, som utgör de övriga hörnpelarna i Brahes slottstriangel. Mitt i triangeln grundades 1652 staden Gränna som fick sina gator riktade mot Brahehus. I dag domineras inte längre landskapet av slottsruinen utan av jättelika vindkraftverk som rests med myndigheternas goda minne.

Landskapskonventionen understryker att landskapet är en gemensam tillgång och ett gemensamt ansvar. Den understryker också att människor måste kunna delta aktivt i värdering och förvaltning av landskapet. Vi måste också erkänna landskapets betydelse i vår lagstiftning och öka medvetenheten om dess värde.

Dagens debatt om kravet på snabba prospekteringsprocesser och att lyfta besluten bort från människorna och de lokala beslutande organen ligger därmed inte i linje med andan i den europeiska landskapskonventionen.

Jonny Fagerström

Stockholmsinitiativet

medlem i Föreningen svenskt landskapsskydd

Bild - 1
Mest läst