Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1
Redan i dag finns teknik och metoder för att spara in nästan hälften av den energi som kärnkraften producerar redan till år 2020. Resten klarar vi med förnybara energikällor. Sverige har goda förutsättningar att bli ett föregångsland där 100 procent av energin produceras med förnybara resurser, skriver debattörerna.

Vårt beroende av kärnkraft en myt

Nu finns ett gyllene tillfälle att sätta fart på en hållbar energiförsörjning i världen och påbörja avvecklingen av kärnkraften – utan att de klimatpåverkande utsläppen ökar, skriver miljökonsulterna Mats Alfredson och Anna Jiremark.

De japanska reaktorhaverierna gör oss än en gång uppmärksamma på det ohållbara med kärnkraften. När man bedömer kärnkraften gäller det att granska hela dess livscykel. Från brytning av uran till bränsleproduktion, drift, upparbetning och avfallshantering är den förknippad med stora miljö-, hälso- och säkerhetsproblem. Kärnkraften är långt ifrån ren eller koldioxidneutral.

Redan i dag finns teknik och metoder för att spara bort nästan hälften av den energi som kärnkraften producerar redan till år 2020.Resten klarar vi med förnybara energikällor.Sverige har goda förutsättningar att bli ett föregångsland där 100 procent av energin produceras med förnybara resurser. Även på global nivå finns denna möjlighet visar vetenskapliga studier.

Tvärtemot vad man skulle kunna tro är Sverige ett av de sämsta länderna inom EU på energieffektiviseringar och vi är också fjärde största elanvändare i världen räknat per invånare.Energislöseriet i samhället motsvarar tiotals miljarder kronor varje år. Problemen med den höga elanvändningen beror inte bara på att vi lever i ett kallt klimat och har en elintensiv industri. Ett viktigt skäl är att vi under några decennier har vant oss vid ett förhållandevis lågt elpris, vilket har gjort att intresset för energisparåtgärder har varit mindre än i många andra länder.

Kan stänga hälften

Den totala energianvändningen i Sverige är cirka 400 TWh per år, varav cirka 140 TWh är elanvändning. De svenska kärnkraftverken producerar 50-60 TWh el per år. Regeringens mål om 25 TWh el från förnybar energi till 2020 innebär att vi kan stänga nästan hälften av våra reaktorer enbart genom dessa planerade satsningar.

Under de senaste två åren har svensk vindkraft ökat med över 2 TWh och enbart ökningen av bioenergianvändningen mellan 2009 och 2010 uppskattas till 10 TWh i form av både el och värme. Men mer behövs.Energieffektivisering är den största och mest lönsamma åtgärden som vi kan genomföra för att avveckla kärnkraften.

Ger varaktiga jobb

I Energieffektiviseringsutredningen från 2008 räknar man med en energisparpotential på 40 TWh, men betonar att det är lågt räknat och enligt en rapport från SWECO kan vi halvera energianvändningen. Sveriges Energirådgivare har genom sitt arbete och i flera rapporter pekat på de stora vinster som energieffektiviseringar ger. De är lönsamma, de minskar importberoendet och de skapar varaktiga jobb. Enligt EU´s grönbok ger energieffektiviseringar fyra till fem gånger fler arbetstillfällen än nya kraftverksbyggen.

Kärnkraften framställs ibland som framtidens energikälla men totalt i världen står kärnkraften bara för 5-6 procent av energiproduktionen och kärnkraftsproduktionen har stadigt sjunkit sedan 2007.

Uppmärksammad rapport

Forskare vid Stanforduniversitetet har i en uppmärksammad rapport visat att världen kan klara energiförsörjningen genom en kombination av effektivare energianvändning och förnybar energi redan till år 2030. I rapporten lyfter man fram vikten av att satsa kraftfullt på eldrift. Förslagen i rapporten innebär att 50 procent av elen ska komma från 3,8 miljoner vindkraftsaggregat, 40 procents ska komma från 90 000 solkraftverk och resten från vattenkraft, geotermisk energi och vågkraft.

I Sverige är vattenkraften i dag i stort sett färdigutbyggd. Däremot har vi goda förutsättningar att fortsätta bygga ut vindkraft och kraftvärme från biobränslen. Dessutom är solceller och solvärme på stark frammarsch över hela världen.

Enligt en annan Stanfordrapport är slutsatsen att ny kärnkraft, vid sidan av kolkraft, det sämsta av ett tiotal undersökta alternativ för elproduktion om man vill rädda klimatet och skapa en säker energiförsörjning. Omräknat till svenska förhållanden står kärnkraften, utifrån Stanfordrapporten, för cirka 15 procent av de svenska koldioxidutsläppen. Ett exempel är den australiska urangruvan Olympic Dam som årligen orsakar koldioxidutsläpp på 1,2 miljoner ton.

Kärnkraft en dålig affär

Finans- och marknadsanalytikerna i engelska Citigroup Global Markets konstaterar också i en omfattande rapport att det är en mycket dålig affär att bygga nya kärnkraftverk. Vi föreslår därför att:

* det tas fram en tydlig plan för avvecklingen av kärnkraften till år 2020 så att de hållbara lösningarna kan få möjligheter att utvecklas på bred front.

* det skapas kraftfulla politiska och ekonomiska styrmedel som underlättar investeringar i energieffektiviseringar och förnybar energi.

Mats Alfredson

miljökonsult i hållbar utveckling

Anna Jiremark

miljökonsult i hållbar utveckling

Bild - 2
Mats Alfredson, miljökonsult i hållbar utveckling.Anna Jiremark, miljökonsult i hållbar utveckling.
Bild - 3
Mest läst