Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Vårdvalet styr resurser till dem som är friskast

Ett flertal undersökningar visar att vården utnyttjas mer av rika än av fattiga. Samtidigt inför allt fler landsting, inklusive vårt eget, vårdvalsmodeller som riskerar att kraftigt öka ojämlikheten. Det är orättfärdigt, skriver Lars-Erik Hansson och Simon Larsson, Socialistiska läkare Göteborg.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Åtta levnadsår – det är skillnaden i medellivslängd mellan män i Älvsborg och män i Bergsjön, en spårvagnsresa med 11:an som tar trekvart.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Den ojämlika hälsan börjar alltmer uppmärksammas i medicinsk och samhällsekonomisk forskning. Ett flertal undersökningar visar att vården utnyttjas mer av rika än av fattiga och det gäller allt från förskrivning av Viagra till vård i livets slutskede. Socialstyrelsens rapport Cancer i Sverige (2011) konstaterar att den lägsta socioekonomiska gruppen har klart sämre överlevnad vid alla cancerformer och i oktober ska myndigheten på regeringens uppdrag presentera en lägesrapport om vårdens (o)jämlikhet.

I Västra Götalandsregionen kostar den ojämlika hälsan 16 miljarder kronor om året, den leder till 1 600 ”onödiga” dödsfall i förtid och 27 000 förlorade levnadsår ”i onödan”, enligt en rapport från Göran Henriksson, samhällsmedicinsk rådgivare för folkhälsokommittén.

Många vårdarbetare kan vittna om hur hälsogapet stadigt växer. En ung, frisk och välinformerad grupp tar till sig hälsoråden och konsumerar vårdresurser för att ”maxa” hälsan medan en stor och tyst grupp inte tycks söka eller få de vårdresurser som de behöver. Med få undantag är forskare och hälsoekonomer eniga om att den ojämlika vården är oanständig i ett välfärdsland och måste åtgärdas.

Det märkliga är att allt fler landsting, inklusive vårt eget, samtidigt inför vårdvalsmodeller som riskerar att kraftigt öka ojämlikheten. Bo Burström, professor i socialmedicin vid Karolinska institutet, menar att vårdvalsmodellerna ökar skillnaderna mellan de som är informerade och de som inte är det (DN 2011-06-05).

Avsäger sig makten

Vårdvalet inom primärvården innebär i korthet att politikerna avsäger sig makten att lokalisera vårdresurserna dit de behövs. Innebär det en vårdcentral per kvarter i centrum och en i nordost må det vara hänt, lyder det ansvarslösa marknadstänkandet i sin förlängning. Vårdvalet infördes i namn av ett högre syfte, nämligen valfrihet.

Men primärvårdskontorets egna siffror visar att bara 17 procent av regionens medborgare alls brydde sig om att välja, och detta efter en dyr och omfattande reklamkampanj. Än mer anmärkningsvärt är att de sjukaste och äldsta var de som minst brydde sig om att välja. När man frågar vårdgivarna själva anser de att vårdvalsmodellen skapat en obalans till förmån för de friskaste patienterna och till nackdel för kroniskt sjuka och multisjuka.

Vi som arbetar inom vården vet vad det betyder i praktiken: vårdcentralerna har sett sig tvungna att konkurrera genom generösa jourtider och dyra drop-in-mottagningar. Detta är praktiskt för alla som kommer med en förkylning men drop in-tiderna har finansierats genom nedskärningar av de personalgrupper (specialiserade sjuksköterskor, psykologer och kuratorer) som är helt avgörande för de med störst ohälsa.

Mer lönsamma än andra

Det är tveklöst så att vårdvalsmodellen gör vissa patienter mer lönsamma än andra. De minst lönsamma märks dock knappast i en enkätstatistik som domineras av medelklassens eufori över att kunna ”droppa-in” med sina innebandystukade fötter.

Att ge männen i Bergsjön åtta år till var redan tidigare en stor utmaning för våra politiker. Vi vill gärna veta hur de menar att målet skall kunna uppnås med en vårdmodell som styr om resurser till de friskaste. Har Västra Götalandsregionen avskrivit tanken på jämlik hälsa som en vacker men orealistisk utopi?

Lars-Erik Hansson

överläkare

Socialistiska läkare, Göteborg

Simon Larsson

doktorand

Socialistiska läkare, Göteborg