Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Vi måste stävja prisutvecklingen på bostäder och därmed den privata skuldsättningen, skriver debattörerna. Bild: Arkivbild: Adam Ihse

Vår privata skuldsättning måste minska

Debatt Sverige har under lång tid haft en växande privat skuldsättning. Vi ligger nu bland de länder som har allra högst privat skuldsättning i förhållande till disponibel inkomst. Det är ohållbart. Vid en ekonomisk kris kan hög privat skuldsättning snabbt omvandlas till kris före hela samhällsekonomin. Så gick det i Spanien och på Irland, skriver Jonas Sjöstedt och Ulla Andersson (V).

Ett prisfall på bostäder kan få mycket allvarliga konsekvenser, särskilt om det kommer samtidigt som en konjunkturnedgång med stigande arbetslöshet. Många skulle då förlora sin inkomst samtidigt som värdet på bostaden faller. Det kan leda till att man blir tvungen att sälja sin bostad med förlust. Av dem skulle många inte klara av att betala tillbaka lånet till banken och hamna på obestånd.

Men inte bara individen riskerar att drabbas av den höga skuldsättningen. När människor inte kan betala tillbaka sina lån får bankerna kreditförluster, vilket utgör en systemrisk för hela finanssektorn.

Vänsterpartiet är berett att ta ansvar för att lösa problemen. För att få långsiktiga stabila regler så att hushållen vet vad som gäller bör en parlamentarisk utredning tillsättas. Uppdraget ska vara att föreslå åtgärder som löser den höga privata skuldsättningen.

Fempunktsprogram

Följande fem punkter bör ingå:

* Inför ett investeringsstöd för byggande av hyresrätter. I dag är det brist på hyresrätter i fyra femtedelar av landets kommuner. Drygt 250 000 unga väntar på en bostad och människor hindras från att flytta dit jobben finns. För att komma tillrätta med bostadsbristen behöver det byggas 40 000 bostäder per år varav hälften hyresrätter. Görs det kommer prisökningarna på bostäder att hejdas, vilket möjliggör lägre skuldsättning.

* Bankerna bör åläggas att erbjuda alla bolånekunder ett låneavtal som utgår från reporäntan. Reporäntan utgör golv för bankens och låntagarens förhandling. Därefter ska eventuella påslag som banken och låntagaren kommer överens om redovisas för sig. Låntagarna kan då se vad lånet kommer att kosta och varför, vilket ger låntagaren bättre förhandlingsmöjligheter. Det sätter en press nedåt på räntekostnaderna, en intäkt låntagarna istället kan använda för att amortera på sina lån. En liknande modell används framgångsrikt i Finland.

Amorteringskrav på nya lån

* Inför ett amorteringskrav på alla nya bostadslån med en belåningsgrad som överstiger 75 procent. För att undvika svåra kriser behöver den höga skuldsättningen minskas och bopriserna hållas tillbaka, därför är det rimligt att införa amorteringskrav på nya lån.

* Se över ränteavdragen. Till exempel har Danmark en intressant modell där avdragen trappas ned för de ränteutgifter som ligger över vissa höga nivåer, något som görs stegvis uppdelat över många år. Med hänsyn till låntagarnas privatekonomi måste översynen göras med stor försiktighet och eventuella förändringar aviseras i mycket god tid. Avdragen bör inte avskaffas, men minskas. I dag omfördelar de pengar från låginkomsttagare till dem med höga inkomster. Därmed är det höginkomsttagarna som är de stora vinnarna på dagens ordning, på andras bekostnad. Ränteavdragen är en politiskt känslig fråga men det kan inte hindra ansvarstagande.

* Minska uppskovsmöjligheterna. Allt för förmånliga uppskovsmöjligheter driver upp bostadspriserna och därmed skuldsättningen. Dessutom utgör de en nackdel i budgivning för den som inte redan har någon bostad.

Stor försiktighet

Varje steg måste göras med stor försiktighet så att inte ekonomin stramas åt i kristid. Men om den privata skuldsättningen minskas och prisökningen på bostäder dämpas, så ökar möjligheten för Riksbanken att sänka räntan. Det skulle stimulera ekonomi och sysselsättning.

Tar vi tag i problemen kan vi minska risken för att Sverige drabbas av allvarliga ekonomisk kriser. Låt oss börja så fort som möjligt.

Jonas Sjöstedt (V)

partiledare

Ulla Andersson (V)

ekonomisk-politisk talesperson

Bild - 2
Bild - 3
Mest läst