Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
sze2a816 (kopia)

Inte för alla. Regeringens feministiska politik har trots alla fina ord inte gjort Sverige till ett bättre land för alla, i synnerhet inte för alla de tusentals som lever i skuggan av hedersförtryck, skriver Amineh Kakabaveh. Bild: HENRIK MONTGOMERY, TT

Vår feministiska regering sviker förortens kvinnor

Debatt I feminismens Sverige gäller fortfarande könsförtryckande traditioner. Hederskulturen frodas i jämställdhetens bästa land. Så här kan det inte fortsätta. Vår feministiska regering måste upp till bevis, skriver Amineh Kakabaveh, VHEK.

I den globala jämställdhetsbarometer som regelbundet sammanställs av FN hamnar Sverige alltid bland världens fem första länder, ibland även på förstaplats. Nu har vår utrikesminister och statsminister förklarat (i FN) att Sverige har fått världens första feministiska regering. Är man feminist själv är detta en glädjande världsnyhet. Frågan är dock vad dessa stolta ord betyder i praktisk handling.

Vi i föreningen Varken Hora eller Kuvad (VHEK) är inte de första som påpekar att dessa fina ord tenderar att mörka allvarliga antifeministiska företeelser, vilka tyvärr fortsätter att växa obemärkta av den feministiska statsmakten och myndigheterna.

På hemmaplan är de ömmaste och i praktiken närmast dagligen förekommande företeelserna mäns våld mot kvinnor i hemmet, sexköpare liksom våldtäkter och näthat, för att nämna några exempel.

En kartläggning utförd av VHEK i några socialt utsatta Stockholmsförorter visar att 54 procent av alla flickor upplever att de är kontrollerade av sina föräldrar och släktingar. 81 procent av killarna anser att de bär ansvaret för att kontrollera sina systrars kyska uppförande och 61 procent av de tillfrågade 1100 ungdomarna uppger att de är hårt begränsade i val av partner med annan etnisk/religiös bakgrund.

I feminismens Sverige gäller könsförtryckande traditioner, könssegregerade aktiviteter och undervisningsformer, beslöjade små barn, oskuldskontroller och mödomsrekonstruktioner, barnäktenskap och arrangerade äktenskap för tusentals ungdomar och kvinnor.

Feministerna borde veta att könssegregation är en viktig grund till könsmaktsordningen men fortsätter ändå att ösa pengar över de växande och totalt mansdominerade religiösa samfunden, vilka odlar oskuldskulturer, förbjuder kärlek före äktenskap och homosexuell kärlek. Detta pågår samtidigt som man vet att det föreligger ett enormt behov av utbildning och ökade möjligheter för dessa kvinnor att komma ut på arbetsmarknaden och frigöra sig från de beroendeförhållanden de lever under.

I våra könssegregerade enklaver växer inte bara hederskulturer utan numera även jihadister upp, födda och uppvuxna i jämställdhetens bästa land. De reser till utlandet för att halshugga och våldta i syfte att bygga upp ett ”kalifat” med strikt könsapartheid. Säpo, Mona Sahlin (S), inrikesministern med flera är fullt sysselsatta med att skydda oss från terrorister, rasister och högerextremister medan växthusen för kvinnoförtryckare åtnjuter statligt stöd.

16 riksdagsledamöter med olika partitillhörigheter har föreslagit en konkret åtgärd, nämligen att stänga av skattemedel till de samfund som ställer oskuldskrav på flickor och som inte respekterar kvinnors och homosexuellas rättigheter samt odlar oskuldsmyten om mödomshinnan som inte finns.

Vi i VHEK vill gå längre och efterlyser fler åtgärder. Till att börja med vill vi se en grundlig utredning om de hundratals miljoner som strömmar in till våra svenska samfund från världens värsta könsapartheiddiktaturer. Finns det någon som tror på att dessa miljoner från oljeshejker är villkorslösa gåvor för en jämställdhetsanpassad religionsutövning i Sverige?

Stäng religiösa friskolor

Dessutom bör religiösa friskolor stängas. Barn i skolan ska inte indoktrineras i tusenåriga dogmer i ”frihetens” namn utan fostras i en sekulär och demokratisk anda, religionen tillhör privatlivet. Obligatorisk undervisning i jämställdhet bör gälla för alla från första skoldagen, speciellt i dag när många unga killar och män kommer från länder som ligger i botten på FN:s gender-barometer.

Vad gäller den feministiska utrikespolitiken så står regeringen inför samma dubbla budskap. Utrikesministerns kända uttalande om att Saudiarabien använder ”medeltida metoder” är något vi uppskattar. Dock var uttalandet ett understatement. Länder där kvinnor bokstavligen stenas till döds och där feminister avrättas eller fängslas etcetera, förtjänar inte att sitta i kommittéer för mänskliga rättigheter i FN. Utrikesministerns modiga och självklara uttalande faller platt när man samtidigt villkorslöst samarbetar med dessa antifeministiska länder för att ordna upp uppståndelsen kring utrikesministerns uttalande och passar på att göra feta affärer med dessa regimer.

Könsrasism kan inte tolereras

Av en feministisk regering förväntar vi oss att den håller feminismens fana högt i FN och inför generalförsamlingen uttalar sig tydligt om att lagstiftad könsapartheid är lika rasistiskt som apartheidregimen i Sydafrika – kvinnor utgör mer än halva befolkningen. Lagstadgad könsrasism kan inte tolereras och måste aktivt bekämpas.

Det sägs ofta att vi skall ”respektera andra folks kulturer”. Vi måste höja rösten när brott mot mänskliga rättigheter begås, i alla lägen. En feministisk regering måste givetvis agera och ingripa i praktisk politisk handling.

Men så länge regeringen på hemmaplan skickar statsbidrag till organisationer, vilka öppet odlar oskuldskulturer och andra former av diskriminering av flickor och kvinnor, så har vi svårt att tolka regeringens feminism. Så länge det görs goda affärer med könsapartheidstater utan att kräva ett minimum av jämställdhet som motprestation har vi svårt att vara stolta över vår statsfeminism. Ord och handling ska gå hand i hand. Vi vill gärna tro att vår statsminister, utrikes- och jämställdhetsminister klarar dessa utmaningar och även i praktisk handling kan föra en feministisk politik. Feminismen, speciellt hos den yttersta makten, skall inte ha ett Janusansikte.

Amineh Kakabaveh

ordförande och grundare av VHEK, Varken hora eller kuvad.

Även socionom och riksdagsledamot för Vänsterpartiet

Mest läst