Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Växelbruk är hennes livsluft

    Dansteater: Hon har dansat balett, spelat mot Mikael Persbrandt, varit fotomodell och pluggat journalistik. Bland annat. Nu har Teresia Björk urpremiär på en dansteater specialskriven för henne och förbereder också sin långfilmsdebut.
    Framåt sommaren ska Teresia Björk återuppta filmningarna i Johan Brisingers första långfilm Underbara älskade, där hon spelar mot Michael Nyqvist. Ett relationsdrama hon inte kunde motstå, säger hon.
    - Det är verkligen inte det största jag gjort, men manus var så fint så jag kände att jag verkligen vill vara en del av det.
    Nu har hon tankarna fulla av allt det som skrämmer henne. För det är i stor utsträckning vad hon ska ägna sig åt i dansteatern T B Cabaret, berättar Teresia Björk som senast gjorde en lång turné med föreställningen Still moving både i Sverige och utomlands.
    - Jag älskar att sjunga men har haft alldeles för lite möjlighet att praktisera det. Nu ska jag sjunga a capella. Och till skillnad från förra föreställningen, som var en multidmediaföreställning där publiken kunde välja vad de ville se, så är det nu väldigt mycket bara jag. Det är lite läskigt, säger hon.
    Morötter och marshmallows
    Det är förmiddag i ett vintersoligt Alingsås, men gardinerna stänger ute nästan alla strålar. På golvet i den svartmålade dansstudion står lite tillfällig rekvisita, en korg med morötter, en kläddocka, några kassar med marshmallows. Teresia Björk drar på sig keps och röda stövlar, förvandlar sig till föreställningens huvudperson Alice och börjar öva på texten, så som hon gjort de senaste veckorna.
    - I am the mother of the year. I do the dishes. Jag hämtar, lägger, snyter, ryter. Och det gör mig hel. Det är det som är mitt jobb, inleder hon monologen.
    Fram växer en dansteater med tvära kast, med vilda språng och frusna rörelser, med humor och allvar kring en kvinnas vardag och glamour med musik som spänner mellan David Bowie och Lill Lindfors. Teresia Björk säger att föreställningen handlar om att vi ska vara rädda om varandra och det vi har.
    - Budskapet är att inte vara så materialistisk. Vi har så mycket om vi bara vågar och väljer att se, säger hon.
    Slumpartat möte
    Upprinnelsen till att T B Cabaret nu tar form står att finna i ett möte för flera år sedan i Stockhom. Där sammanförde slumpen henne med poeten och svenskamerikanskan Charlotte Brady som hon fick en själsfrände i. Under åren har de planerat flera samarbeten som tillfälligheter satt käppar i hjulet för. Men nu har Charlotte Brady, som bor i Jamaica där hon just avslutat arbetet med sin debutroman, lämnat sju A4 om Alice skrivna direkt för Teresia Björk.
    - Monologen är inte riktigt logisk. Det trodde jag skulle passa mig för jag är ganska ologisk. Men det visade sig vara jättesvårt att jobba med. Det är mycket babbel, samtidigt som det sägs en massa viktiga saker och det är en utmaning att få fram det, säger Teresia Björk.
    Inte lika skeptisk längre
    Att Alingsås sedan två år är hennes bas beror på barndomskamraten Jonas Flink som hon förälskade sig i och flyttade ihop med, trots stark skepsis mot att verka som kulturarbetare i en småstad.
    Farhågorna har också kommit på skam för Teresia Björk, som just nu jobbar med flera parallella spår utöver T B Cabaret. Förutom långfilmen, som ska ha premiär i jul, är hon en av årets fyra nya konstnärer i Skådebanans projekt Airis och första helgen i mars ska hon dansa tillsammans med den tyske koreografen Ingo Reulecke på Världskulturmuseet.
    - Jag kan inte göra något annat, egentligen, även om jag har velat det. Jag har pluggat journalistik, försökt att vara akademiker och provat vanliga brödjobb. Det går tre veckor sedan är jag helt opålitlig. Min hjärna måste få vara igång. När det blir för mycket samma sak, då blir jag nästan obstinat och måste göra tvärtom.
    Teresia Björk har ägnat många år och timmar åt dansen, men betraktar sig inte som dansare. Teatern intresserar henne minst lika mycket och medan hon gick på Balettakademin var hon en av Allan Edwalls adepter. Senare spelade hon mot bland andra Mikael Persbrandt i Thorsten Flincks uppsättning av En handelsresandes död.
    - Själv tycker jag att jag är en jättedålig dansare. För att vara dansare måste man uppfylla helt andra kriterier. Så jag ser mig som en artist som jobbar med performance och som gillar att roa. Dans och rörelser en del av mitt verktyg.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.