Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 2
Jästceller i en kontrollerad miljö i bioreaktorer. Forskarna mäter bland annat hur cellernas tillväxt, hur snabbt de växer och delar sig, vad de äter, hur mycket de äter, vad de producerar och hur de använder syre.

Värmetålig jäst kan spara miljarder

En enkel mutation får jäst att trivas vid högre temperaturer. Upptäckten kan få miljardeffekter för etanolindustrin, tror forskare vid Chalmers. – Nu återstår tester för att se om det fungerar industriellt, säger docent Dina Petranovic Nielsen.

Dina Petranovic Nielsen och hennes kollegor vid systembiologi Chalmers i Göteborg har hållit på med forskningsprojektet i tre år. Vad som var känt från början var att jäst trivs bäst i temperaturer runt 30 grader för att utföra sitt jobb – att tillverka etanol. Problemet vid exempelvis etanoltillverkning är dock att jästen utan kylning avger så mycket värme att jästcellerna dör.

Forskarna tror sig nu har funnit ett bättre alternativ än kostsam nedkylning. Genom odlingstester visade det sig att en mutation i jästens cellmembran räckte för att höja värmetåligheten,

– Det var lite av ett detektivarbete. Vi hade aldrig kunnat gissa det, vi blev överraskade över hur lite som krävdes för att få jästceller att växa så mycket bättre vid 40 grader, säger Jens Nielsen, professor i systembiologi och ledare för forskargruppen på Chalmers, till TT.

Vid högre temperatur fungerar dessutom enzymerna som bryter ner stärkelsen från exempelvis majs till socker bättre.

Etanolindustri

Upptäckten kan bli till stor nytta för etanolindustrin, som omsätter mångmiljardbelopp varje år. Inte minst eftersom den kan öppna för användandet av restavfall från skogs- och jordbruk, tror Jens Nielsen.

– Det kan nog ganska lätt överföras till industriell produktion av bioetanol. Mutationen borde absolut gå att överföra till industriella jäststammar.

Resultaten publiceras i en artikel i den ansedda vetenskapstidskriften Science på fredagen.

- Det är stort och ett kvitto på att vi har en stark bioteknisk forskning, säger Dina Petranovic Nielsen.

Fakta: 100 miljarder liter etanol per år

Bioetanol framställs av råvaror som innehåller socker, är baserade på stärkelse eller är rika på cellulosa. Till stor del används i dag sockerbetor eller majs.

Den vanligaste tekniken innebär nedbrytning och jäsning av råvarorna.

Varje år produceras omkring 100 miljarder liter etanol.

I jästens cellmembran finns en molekyl som heter ergosterol. Vid mutationen som forskargruppen vid Chalmers upptäckte byttes ergosterol ut mot en annan molekyl, fecosterol, vilket gjorde att jästcellerna kan fortsätta växa även vid 40 grader.

Källor: Chalmers, ne.se med flera.

 

Bioetanol framställs av råvaror som innehåller socker, är baserade på stärkelse eller är rika på cellulosa. Till stor del används i dag sockerbetor eller majs.

Den vanligaste tekniken innebär nedbrytning och jäsning av råvarorna.

Varje år produceras omkring 100 miljarder liter etanol.

I jästens cellmembran finns en molekyl som heter ergosterol. Vid mutationen som forskargruppen vid Chalmers upptäckte byttes ergosterol ut mot en annan molekyl, fecosterol, vilket gjorde att jästcellerna kan fortsätta växa även vid 40 grader.

Källor: Chalmers, ne.se med flera.

Mest läst