Visselblåsare. Irène Frachon (Sidse Babett Knudsen) slog larm om medicinen som orsakade dödsfall bland patienterna. Bild: Jean-Claude Lother, Scanbox Entertainment
Visselblåsare. Irène Frachon (Sidse Babett Knudsen) slog larm om medicinen som orsakade dödsfall bland patienterna. Bild: Jean-Claude Lother, Scanbox Entertainment

Välspelat drama om medicinsk skandal

Sidse Babett Knudsen ur tv-serien Borgen syns i huvudrollen som läkaren och visselblåsaren Irène Frachon.

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

ANNONS
|

Ingående berättas här om en av Frankrikes största medicinska skandaler i modern tid. I centrum står läkaren och lungspecialisten Irène Frachon, en osedvanligt envis fyrbarnsmamma som tar upp kampen mot företaget Servier och det franska läkemedelsverket sedan hon och kollegorna upptäckt dödliga konsekvenser av diabetesläkemedlet Mediator. Ett preparat som då funnits på marknaden sedan 1970-talet och använts av över tre miljoner patienter.

Min favorit Sidse Babett Knudsen, känd som statsministern i tv-serien Borgen, går helhjärtat in för rollen som Irène Frachon i olika stadier av ilska, frustration, uppgivenhet och fasa.

Hon och kollegorna hånas av det urbana läkemedelsfolket, och avfärdas som känslosamma lantisar som överdriver i brist på bevis.

ANNONS

Det finns en mängd rafflande ingredienser och vändningar i historien om visselblåsaren Frachon, vars bok Mediator 150 mg: Hur många döda? (2010) ligger till grund för filmen. Bokens undertitel censurerades och Frachon utsattes för hot. Hennes kollega professor Antoine Le Bihan fick alla forskningsanslag från läkemedelsindustrin indragna. Efter mer omfattande studier var medieskandalen ändå ett faktum, och läkemedlet stoppades 2009. Franska läkemedelsverket omorganiserades också för att öka insynen och skärpa etiken. Regissören Emmanuelle Bercotgör helt rätt i att, i samma anda som The Indsider eller Erin Brockovich, lyfta fram rättsskandalen som ännu inte sett sitt slut. Patienter processar fortfarande om skadestånd. Men dramat hade vunnit på att kortas, klippas rappare och befrias från åtskilliga scener med bläddrande i pappersmappar.

ANNONS