Den som uppsöker vård förväntar sig att möta utbildad vårdpersonal och den som anlitar en advokat tar för givet att vederbörande har en juridisk examen. Men när det kommer till skolan, vår gemensamma plattform för all samhällsutveckling, råder annat ljud i skällan. Elever i både grund- och gymnasieskolan får i dag räkna med att cirka hälften av deras lärare saknar behörighet.
Det råder inte bara brist på lärare i naturvetenskapliga ämnen utan även i till exempel moderna språk såsom tyska, franska och spanska.
Tiotusentals saknas
Lärarnas Riksförbund, tillsammans med Lärarförbundet och SKL, räknar med att den totala lärarbristen kommer att handla om flera tiotusentals lärare de kommande tio åren. Det kommer bli ännu fler elever som framöver inte kommer att undervisas av behöriga kunniga lärare.
Statistik från SCB visar att det blivit allt svårare att rekrytera lärare vilket speglar det låga antalet sökande till lärarutbildningar i vissa ämnen. Till höstterminen 2014 antogs tio gånger så många studenter i historia som i fysik och trettio gånger så många studenter i engelska som i franska. 28 antagna studenter i tyska kommer inte att kunna täcka framtidens behov. Samtidigt vet vi att många hoppar av under studiernas gång. Lärarnas Riksförbund befarar att ämnen som kemi, fysik och moderna språk på sikt kommer försvinna från skolan om inte krafttag tas nu.
Visserligen kommer signaler om att fler börjar läsa till lärare. Men tillskottet av studenter räcker inte för att råda bot på lärarbristen. Framför allt ser det mörkt ut för högstadiet, visar en analys från Universitetskanslersämbetet. Intresset är så lågt att flera högskolor pausar ämneslärarutbildningar.
Det vi ser är resultatet av flera decenniers försakelse av bland annat löner och arbetsvillkor.
Vi har frågat studenter som läser andra utbildningar om de hade övervägt att bli lärare. Många svarade att de hade funderat på läraryrket men valt bort det alternativet på grund av lön, arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter.
Förbättrade villkor
För att locka fler studenter att bli lärare måste yrkets attraktion höjas. Lärarnas grundläggande villkor måste bli bättre.
Under lång tid har arbetsvillkoren försämrats och lönerna har halkat efter andra jämförbara yrken. Arbetsmiljön måste bli bättre och lärarnas arbetsuppgifter behöver renodlas. Lärare måste få vara lärare och inte rastvakter, städare eller administratörer. Därför är det viktigt att skicka tydliga signaler om att ja, det kommer bli skillnad. Samhället kommer att värdera läraryrket högre.
För att genomföra detta behövs genomgripande förändringar. Det sätt skolan styrs på i dag håller inte och skillnaderna mellan kommunerna är allt för stora. Satsning på skolan är ett nationellt ansvar, sist men inte minst för att alla elever ska garanteras en likvärdig utbildning.
Kräver handling
Inför riksdagsvalet i höstas var skolan den stora valfrågan. Partierna nästan tävlade om att komma med förslag. I juli i år träder kravet på lärarbehörighet i sin fulla kraft, ett krav som många skolor inte kommer kunna efterleva. Lärarnas Riksförbund kräver nu handling, det vill säga omedelbara insatser från regeringen för att åtgärda den allt mer växande lärarbristen.
Bo Jansson
ordförande Lärarnas Riksförbund
