Västlänken bromsar Göteborg i 30 år

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Det största problemet i Göteborgstrafiken är inte pendeltågen utan strukturen i spårvägssystemet. Genom att alla linjer pressas igenom centrum med Drottningtorget/Brunnsparken som den värsta proppen blir spårvägssystemet extremt långsamt. Spårväg till Backa och Eriksberg är meningslöst att diskutera så länge man inte löser spårvägskaoset i City. Det finns helt enkelt inte plats för mer spårvagnar. Trots bristerna sker det ungefär 8-10 gånger så många resor med spårvägen som med pendeltågen. Den stora mängden resande innebär att varje förbättring av spårvägssystemet får stor samhällsekonomisk nytta. Extremt hög nytta fås med förbättringar i city eftersom det slår igenom på hela spårvägsnätet. Spårvägs- och bussystemet i Göteborg är också en förutsättning för att tågpendlare skall komma vidare till sina slutdestinationer.

ANNONS

Det positiva är att det varken är svårt, eller dyrt att förbättra spårvägen. Ett exempel är den så kallade Operalänken där man kan skapa en genväg från Göta Älvbron/Drottningtorget förbi Operan och vidare till Järntorget. Men denna viktiga länk stoppas rent fysiskt av Västlänksbygget som kräver att hela området från Nordstan till Skeppsbron grävs upp.

Stopp fram till 2038

Men Västlänken skapar ännu större problem än att rent fysiskt förhindra spårvägssatsningar. Genom Västlänken så binder vi upp (minst) 20 miljarder för ett enda projekt. I realiteten betydligt mer. Dessa pengar kommer huvudsakligen från trängselskatt och från staten, men det innebär inte att pengarna är gratis. Om staten betalar en del av Västlänken så kan vi självklart inte räkna med nya pengar för andra projekt. Andra regioner kräver också sin del av statens pengar. Vi vet också att trängselskatten slår väldigt orättvist och slumpmässigt. Att spä på den bördan med skattehöjningar för att finansiera de projekt som Västlänken trängt undan är inte realistiskt. Speciellt inte med tanke på resultatet i folkomröstningen. Därmed måste vi inse att stora infrastruktursatsningar i Göteborg inte kan ske förrän Västsvenska paketet är betalt, vilket beräknas ske 2038.

De barn som växer upp i dag kommer alltså att vara i medelåldern innan Västlänken är betald och vettiga satsningar kan göras. Risken är dessutom överhängande att bostadsbyggandet måste bromsas i Göteborg och kranskommunerna, då kollektivtrafiken inte räcker till. Den svåra bostadssituationen för ungdomar kommer att förvärras ytterligare. Siffror från Transportstyrelsen visar också att biltrafiken återigen ökar, trots höjningen av skatten vid årsskiftet.

ANNONS

Skapa alternativ till bilen

Vi måste skapa alternativ till bilen. Nu.

Det behövs en kapacitetsökning i järnvägssystemet i Västsverige. Men en tunnel genom Göteborgs city ökar inte kapaciteten på banorna in till Göteborg. Inte heller löser den de underhållsbrister som orsakar de flesta störningarna i tågtrafiken.

Motståndet mot Västlänken ökar i takt med att fler och fler får bättre kunskap om projektet. Men kritiken mot Västlänken bemöts med flumargument av typen "Västlänken behövs" eller "beslutet är fattat" eller det rent lögnaktiga påståendet att "alternativen är utredda". Kritiken växer även inom partierna, men de lokala partiledningarna i Västsverige har bildat något som kan liknas vid en pakt i frågan. Västlänken skall byggas, oavsett nytta och oavsett kostnad.

Denna pakt tar på sig ett avgörande ansvar för att Göteborgs utveckling på trafik- och miljöområdet kommer att stagnera under flera decennier.

Joakim Rosdahl

civilekonom, mellan 1985 och 1991 suppleant och ledamot i Göteborgs kommunfullmäktige för Centerpartiet

ANNONS