Debatten om Västlänken blir allt yvigare. Olika debattörer ifrågasätter projektet utifrån vitt skilda utgångspunkter. Några fokuserar på placering och dragning, andra på kostnaderna samt ytterligare några på behovet. Därtill kommer synpunkter på beslutsprocessen.
I Västtrafiks uppdrag ligger bland annat att verka för fler och snabbare resmöjligheter, öka pålitligheten och få fler och nöjdare kunder. Målet är att nå ett fördubblat resande med kollektivtrafiken till 2025. Mot den bakgrunden vill vi redogöra för de behov som ligger bakom Västlänken samt vilka konsekvenser en omprövning skulle få för kollektivtrafiken i Västsverige.
Tågåkandet ökar kraftigt
Tågresandet ökar kraftigt. Sedan 2003 har antalet tågresor i regionen ökat från 10,6 miljoner 2003 till 15,8 miljoner förra året (17,7 miljoner inklusive resor med Västtrafikkort hos andra tågoperatörer, till exempel SJ). Detta har skett på befintlig räls och trängseln har därför ökat dramatiskt. Kampen om ankomst- och avgångstider är i dag knivskarp och det är redan nu svårt att möta efterfrågan.
Ännu större utmaningar väntar. Enligt nuvarande prognoser förväntas resandet med tågen fördubblas under de kommande 15 åren. Det kommer öka behovet av investeringar ytterligare – inte minst vid Göteborgs Central.
Anledningen till den kraftiga ökningen är den pågående förstoringen av Göteborgs arbetsmarknadsregion. I dag är det inte ovanligt att pendla uppemot tio mil för att ta sig till arbetet.
För Västra Götalandsregionen innebär detta att vi får en mer flexibel arbetsmarknad där jobben blir tillgängliga för fler människor. Det bidrar i sin tur till minskad arbetslöshet, ökad regional tillväxt samt mer pengar till vård, skola och omsorg. Samtidigt innebär det att fler människor till exempel kan bo på landet och jobba i staden. Därmed gynnas hela regionen.
För att denna utveckling ska vara hållbar krävs det att pendlingen till allra största del sker med kollektivtrafik, varav en avgörande del med tåg.
En ökning av tågpendlandet innebär dock inte bara en utmaning för själva tågtrafiken. Det ställer också krav på att resenärerna kan ta sig till och från stationerna. Redan i dag är området runt Göteborgs Central, Drottningtorget och Brunnsparken övertrafikerat med stor känslighet för störningar som följd. Utan avlastning kommer området snart att drabbas av trafikinfarkt.
Gagnar flera delar av staden
Med Västlänken får vi nya stationer i Haga och vid Korsvägen. Det innebär att en del av de resenärer som i dag tvingas byta vid Göteborgs Central kan åka direkt till dessa stationer och/eller göra eventuella byten där. Beräkningar som gjorts tillsammans med Trafikverket och Göteborg stad visar på 15 000 resenärer per vardagsdygn vid station Haga, respektive 20 000 vid Korsvägen när trafiken kommit i gång. Det kan jämföras med Nils Ericson terminalens cirka 25 000 resenärer om dagen. Därmed minskar trycket runt Centralstationen. Det innebär också att Västlänken är ett stadsutvecklingsprojekt som gagnar fler delar av staden.
Men viktig är också Västlänken för att skapa förutsättningar för att göra Göteborg till ett nav i en framtida storstadsregion tillsammans med Oslo och Köpenhamn. Västlänken skapar mer kapacitet för både lokala och regionala tåg och därigenom också för den långväga tågtrafiken som får möjlighet att utvecklas.
Västlänken fyller mycket viktiga behov och hade gärna fått stå klar redan i morgon. Vi är långt inne i planeringen. Ett stopp nu skulle innebära att vi får fortsätta vänta på en lösning i många år framöver.
Under tiden skulle trafiksituationen förvärras för varje år och vi skulle inte kunna möta de ökade behoven. Fler skulle därför välja bilen med ökad trängsel som följd. Andra skulle inte ha möjligheten att ta ett jobb utanför den egna kommunen. Resultatet skulle bli en tuffare arbetsmarknad, hämmad regional utveckling och sämre miljö.
Lars Backström
vd, Västtrafik AB
Roger Vahnberg
vice vd, Västtrafik AB