Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Utvisade barn längtar hem

Göteborg Barnen från Azerbajdzjan som var fosterhemsplacerade här längtar hem. Myndigheterna erkänner brister kring omhändertagna barn som riskerar avvisning.

I slutet av september sattes två syskon, två och fyra år gamla, på ett plan till Azerbajdzjan. De fick inte vara kvar i Sverige. Här var barnen tvångsomhändertagna och bodde hos fosterföräldrar. Orsaken var att sociala myndigheter ansåg att de biologiska föräldrarna inte hade förmåga att ta hand om dem. Mamman och pappan slog barnen, enligt de utredningar som GP tagit del av.

"Barnen mår inte bra"

Föräldrarnas ombud Ferec Serce hade kontakt med familjen i förra veckan. Han ger en dyster bild av deras situation. Familjen är kvar i huvudstaden Baku, men kan inte hitta någon egen bostad.

- Familjen är inneboende hos en partikamrat till pappan. Barnen mår inte bra. Det är trångt i lägenheten eftersom de bor tillsammans med en annan barnfamilj, säger Ferec Serce.

Barnens mamma är psykiskt sjuk och har fullt upp med sina problem. Hon behöver egentligen vård, men det finns ingen tid då familjen känner press att försöka hitta en meningsfull tillvaro i hemlandet. Det har pappan sagt till Ferec Serce.

Fallet har väckt stor uppmärksamhet. Det handlar om att två olika lagar krockar. Dessutom ställs frågan om vad som är barnens bästa på sin spets. Först anser svensk domstol att föräldrarna kan vara farliga eller otillräckliga för sina barn och de omhändertas enligt LVU. Migrationsmyndigheterna bedömer att det ändå går bra att utvisa barnen med föräldrarna.

- Jag känner stor oro när barn som har ett behov av vård på grund av omsorgsförsummelse eller våld inom familjen avvisas med sina föräldrar, säger barnombudsmannen Fredrik Malmberg.

Gemensam vägledning

Under onsdagen ordnade därför BO ett möte med de två myndigheter som har ansvar för dessa barn, Migrationsverket och Socialstyrelsen. Diskussionen handlade bland annat om hur myndigheterna ser på sitt ansvar att säkerställa så att barn i den aktuella situationen inte far illa när de återvänder.

- Det var ett bra och självkritiskt möte. Vi kunde konstatera att det finns brister i samverkan, till exempel bör Migrationsverket begära in yttrande från socialtjänsten. Men det görs inte alltid, säger Fredrik Malmberg.

Migrationsverket och Socialstyrelsen har nu enats om att ta fram en gemensam vägledning. Den ska innehålla rutiner kring hur barnens ärende följs upp och prövas i asylprocessen. Vägledningen kan vara klar nästa sommar.

Barnombudsmannen är också intresserad av hur formuleringen "synnerligen ömmande omständigheter" i utlänningslagen används.

UNICEF fortsätter att driva frågan om att lagen ska ändras. Så sent som i våras kontaktade organisationen regeringen och krävde en lagändring så att alla barn i Sverige har ett skydd enligt LVU, även asylsökande barn.

Regeringens svar är att lagen är bra som den är.

Stärkt barnperspektiv

Efter att GP uppmärksammat fallet med barnen från Azerbajdzjan vänder sig UNICEF återigen till politikerna, den här gången till riksdagens tvärpolitiska barngrupp. Kraven är desamma:

"Att det skydd och det stöd dessa barn har rätt till, och erbjuds initialt, inte håller hela vägen är ett stort svek mot barnen. De utsätts för enorma risker i en redan påtagligt utsatt situation. Det här förfarandet strider mot principen om alla barns rätt till skydd mot diskriminering" skriver generaldirektören Véronique Lönnerblad.

Fredrik Lundh Sammeli (S) är vice ordförande i riksdagens tvärpolitiska barngrupp. Han säger att det pågår diskussioner, med barnen från Azerbajdzjan och andra exempel som underlag, men ännu har ingen satt ner foten.

- Vi tittar på hur lagstiftningen ser ut. För oss är det tydligt att vi behöver göra en djupdykning i de här frågorna. Barnperspektivet måste stärkas i migrationspolitiken, säger han.

Mest läst