Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Bild - 1
Med digitalradio får vi ett större utbud och en större mångfald i radion. Till minimala kostnader, skriver debattören.

Utvecklingen har sprungit ifrån DAB-radiotekniken

DEBATT: Vid en närmare granskning av remissvaren till Digitalradioutredningen kan man konstatera att inom sakkunskapen media, radio och kommunikation är en förkrossande majoritet negativa till en satsning på DAB-radio, skriver bland andra Gunnar Bergvall, ordförande Public servicerådet.

I december förra året överlämnades den så kallade digitalradiosamordnaren sitt förslag att skrota FM-radion och gå över till DAB-radio till regeringen. Det möttes av en så gott som enhällig kritik i media. Och det finns en fortsatt enig pressopinion mot förslaget. Det är nästan omöjligt att hitta en ledarsida eller krönika i någon dagstidning – oberoende av partifärg – som stöder detta förslag eller överhuvudtaget idén om att göra sig av med FM-radion för att införa just DAB-plattformen för digital radio.

När utredningens remisstid gått ut 23 mars visade det sig att kritiken och invändningarna från kvalificerade myndigheter, högskolor och experter var förödande. Några exempel är Göteborgs universitet / JMG, KTH, Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA), Post- och telestyrelsen (PTS), Försvarets Materielverk, Försvarsmakten, Försvarets Radioanstalt, Trafikverket, Transportstyrelsen, Konkurrensverket och Ericsson AB.

I april kom sedan Riksrevisionens granskningsrapport som helt underkände statens engagemang i DAB-radiofrågan sedan 1995 och som förordade att FM-radio behålls.

Andra plattformar har ignorerats

Bland de många problemställningar som utredningen inte uppmärksammat eller tagit på allvar finns kris- och beredskapfrågor, väg- och sjötrafik, bilradio både för svensk och utlandsregistrerad fordonstrafik, militära strukturer och inte minst konsumenternas förändrade lyssnarvanor. Andra modernare plattformar för marksänd digital radio än DAB+ som DRM+ och DVB-T2 Lite liksom LTE Broadcast har ignorerats samtidigt som man inte tagit intryck av att den mobila bredbandskapaciteten efter 2020 förväntas öka kraftigt när 5G introducerats.

Det är ovanligt att ett utredningsförslag blir så starkt kritiserat. Men det var väntat. Redan när direktiven till utredningen utformades 2013 hade den s.k. DAB-lobbyn - Teracom AB, Sveriges Radio (SR) och de två kommersiella radiobolagen MTG och SBS Discovery – betydande inflytande i dåvarande regeringens hantering av frågan.

Det finns ett antal positiva remissvar, men för att få en rättvisande bild av remissopinionen kan man inte "räkna röster" utan man måste gå efter vem som säger vad. Vid en närmare granskning kan man konstatera att inom sakkunskapen teknik i synnerhet media, radio och kommunikation är en förkrossande majoritet negativa. De mest positiva är förstås de som har egenintressen med DAB-lobbyn i spetsen. Här finns även mindre företag som räknar med att kunna försörja sig på en övergång till DAB.

De i övrigt positiva synes ha förlitat sig uteslutande på de fakta och slutsatser som presenteras i betänkandet. Där finns felaktiga påståenden som till exempel att "FM-bandet är fullt", att mobilnätet inte klarar av radio och att det hela inte ska kosta staten något. Man tycks vara bekväm med vad som presenterats och helt enkelt lita på en statlig utredning.

Förvånande ställningstagande

Mot bakgrund av att det finns ett kompakt motstånd hos de remissinstanser som är kvalificerade att göra egna analyser är det mycket förvånande att företrädare för flera politiska partier fortfarande verkar stödja förslaget. Har de tagit del av remissvaren och revisionsrapporten eller följt pressopinionen runt om i landet? Tycker de att radiolyssnarna ska skrota miljontals FM-radioapparater? Ska bilisterna bli utan trafikinformation? Ska försvaret tvingas att göra miljoninvesteringar när FM-nätet stängs av?

Eller tar de intryck av vad Sveriges Radios vd framförde på företagets årsstämma den 13 april; att en stor majoritet av remissvaren är positiva till DAB och att de negativa formulerats av en liten grupp på 5-6 personer. Med tanke på det kvalificerade motståndet mot DAB-förslaget har DAB-lobbyn nu lagt i en överväxel. Man ger inte upp drömmen om DAB trots 20 år av misslyckanden. Teracoms surmulna reaktion är att negativa remissinstanser missuppfattat det hela.

SBS vd påstår att ”radiobranschen” själv ska stå för kostnaderna. Men han ”glömmer” att konsumenterna får betala 10-15 miljarder kronor för en övergång – för att köpa nya mottagare, för skatt och TV-avgifter. Vill konsumenterna det? Post- och telestyrelsen har påpekat att det inte finns någon analys om det verkligen finns någon konsumentefterfrågan på fler marksända radiokanaler vid sidan av FM och på Internet.

Har slutat lyssna

DAB-företrädarna verkar ha kommit till ett stadium när man slutar lyssna på alla som ifrågasätter det man håller heligt. Sedan 1995 har de lagt ner hundratals miljoner kronor och mycket prestige på ett projekt som redan för tio år sedan passerade sitt ”bäst före”-datum.

Det är nu klart påvisat att det saknas hållbara argument för att dagens sändnings- och mottagarstruktur med FM-radio ska ersättas med en helt ny struktur baserad på DAB-plattformen. En politiker som tar ställning för DAB måste därför öppet redovisa vilket kunskapsunderlag en sådan bedömning bygger på.

Har dessa politiker tillgång till fakta som de kritiska remissinstanserna, Riksrevisionen och de flesta experter samt pressen inte känner till? Det blir i så fall intressant att få höra argument för DAB som inte kommer från Teracom, SR, SBS eller MTG. Eller från den europeiska lobbyorganisationen WorldDMB, som SR är medlem i.

Det har i olika sammanhang betonats att en övergång till digital marksänd radio ska ske på marknadens villkor. Det förslag som lagts fram av Digitalradiosamordningen och som drivs på av DAB-lobbyn liknar mer en kommandoekonomi av Sovjetmodell. Ska staten tvinga svenska radiolyssnarna att skrota sina FM-mottagare för att även i fortsättning kunna lyssna på Sveriges Radio?

Gunnar Bergvall

ordförande Public servicerådet, grundare av TV4

Patrik Fältström

ledamot Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin

Christer Hederström

medieanalytiker

Mest läst