Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Utsatta collage
Sven-Åke Lindgren, professor emeritus i sociologi

Utsatta stadsdelarna bättre än sitt rykte

Bilden av våra särskilt utsatta områden är betydligt ljusare än de dystopiska skildringar som präglar både nyhetsflödet och delar av den politiska debatten, skriver sociolog Sven-Åke Lindgren.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I Göteborg finns sju särskilt utsatta områden. Det saknas en etablerad definition om vad som utmärker ett sådant område. Men vanligen hänvisas till socioekonomisk utsatthet i förening med gängbrottslighet, otrygghet och svagt förtroende för polis och andra myndigheter, parallella samhällsstrukturer och islamistisk extremism. Bedömningen av tillståndet brukar göras genom jämförelser med Göteborg i stort, eller med vissa mer välmående stadsdelar. Men hur ser det ut om vi jämför utvecklingen över tid i de särskilt utsatta områdena? Har det blivit bättre eller sämre?

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Ekonomiskt starkare

Låt oss börja med den socioekonomiska utsattheten. Områdena drabbades särskilt hårt av finanskrisen 2007/08. Först kring 2011 började en återhämtning. Under senare år har utvecklingen gått i en alltmer positiv riktning. I ekonomiskt avseende har samtliga områden fått det bättre. Medianinkomsten har ökat, i vissa områden med mer än 30 procent under perioden 2011–2016. Ökningen i Göteborg som helhet var under samma tid 20 procent. Antalet förvärvsarbetande har ökat i samtliga områden, samtidigt som antalet personer med ekonomiskt bistånd har minskat. Ohälsotalet (utbetalda dagar med ersättning från socialförsäkringssystemen) har också reducerats i samtliga områden. Graden av förbättring varierar. Några områden bör i socioekonomiskt avseende inte längre definieras som särskilt utsatta. Men även de med en måttlig utveckling har som sagt fått det bättre.

Den primära drivkraften för den goda utvecklingen stavas ekonomisk högkonjunktur. Framstegen visar med tydlighet att de särskilt utsatta områdena utgör integrerade delar av samhället i stort. När samhället krisar slår det särskilt hårt mot dessa områden, och omvänt: när samhällsekonomin ljusnar, grönskar det.

Minskad brottslighet

Hur är det då med brottsligheten och otryggheten? Först det som toppar nyhetsflödets rubriker – de gängrelaterade skjutningarna. I Göteborg som helhet har de minskat under perioden 2013–2017, men vi har en ökning första halvåret 2018 jämfört med motsvarande tid 2017. Om det är en tillfällig uppgång, eller ett trendbrott, är för tidigt att säga.

Under perioden 2015–2018 (första halvåret respektive år) har den totala anmälda brottsligheten minskat i alla Göteborgs stadsdelar. I absoluta tal, men mer per capita (färre brott fördelade på fler invånare). Framför allt minskade stölder och skadegörelse. Anmälda våldsbrott har ökat i vissa stadsdelar och minskat i andra. Trenden är bättre än för riket i stort

Enkät- och intervjusvar visar att brott mot enskild person är vanligare i socialt utsatta områden (BRÅ 2018:9). Utsattheten under senare år är högre för kvinnor än för män. I ett längre tidsperspektiv – 2016 jämfört med 2005 – har den dock inte ökat. Utsattheten för egendomsbrott mot hushåll har minskat under nämnda år. Det är väl känt att kvinnor är mer otrygga än män, till exempel mätt som otrygghet vid utevistelse i boendeområdet en sen kväll. Det gäller oavsett områdestyp. I ett längre tidsperspektiv (2017 jämfört med 2006) har andelen otrygga kvinnor i socialt utsatta områden minskat. Även otrygghetens påverkan på beteendet (valt annan väg/annat färdsätt/avstått en aktivitet) har minskat något under nämnda period. Ifråga om påverkan på livskvaliteten är nivån i stort densamma.

Andelen som har stort förtroende för polisens sätt att bedriva sitt arbete ligger kring 60 procent. Det är en betydligt högre siffra än vad kungahuset, riksdagen, Svenska kyrkan och dagspressen

En ofta påtalad problemaspekt är det låga förtroendet för polis och andra myndigheter i socialt utsatta områden. Andelen som har stort förtroende för polisens sätt att bedriva sitt arbete ligger kring 60 procent. Det är en betydligt högre siffra än vad kungahuset, riksdagen, Svenska kyrkan och dagspressen når upp till i förtroendebarometerns nationella mätningar.

Vad kan ligga bakom den godartade utvecklingen? Även ifråga om brottslighet och otrygghet spelar den ekonomiska högkonjunkturen in. Men jag vill peka på en annan viktig faktor. Under senare år har polis och andra delar av rättsväsendet kraftsamlat. Det gäller exempelvis lagändringar, nya övervakningskameror, utvecklade arbetsmetoder med ”hot spot”-bevakning och intensiv kontroll av ”högkriminella”. Dessutom finns i Göteborg en väl utvecklad samverkan mellan polis, stadens verksamheter, insatser från näringsliv och ideella krafter. Utmärkande är bl.a. ett problembaserat arbetssätt med lokala, gemensamma lägesbeskrivningar, medborgardialoger, betoning av långsiktighet inom befintliga organisationer, tonvikt på boendesituationen och insatser för barn och tonåringar samt gemensamma träffar för avstämning och metodutveckling.

Rätt att kräva mer

Bilden som presenteras här är betydligt ljusare än de dystopiska skildringar som präglar både nyhetsflödet och delar av den politiska debatten. Särskilt utsatta områden har förvandlats till en projektionsyta för den rädsla, oro och osäkerhet som präglar dagens polariserade samhällsklimat. Det är kanske inte helt oväntat om vi ser till nyhetsflödet med sin förkärlek för ovanligheter, problem och företeelser som kan verka skrämmande och negativa. Men av politiker har vi rätt att kräva en mer underbyggd analys och mer än kortsiktiga populistiska utspel. Åtminstone av dem som gör anspråk på att vara seriösa och ansvarstagande.

Sven-Åke Lindgren

professor emeritus i sociologi

 

Fotnot: Särskilt utsatta områden i Göteborg, enligt Polisens nationella operativa avdelning, juni 2017: Bergsjön, Biskopsgården, Gårdsten, Hammarkullen, Hjällbo, Lövgärdet, Tynnered/Grevgården/Opaltorget.

Läs mer om #Val2018
Mest läst