Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Bild - 1

Ute till havs med Kustbevakningen

År 2010 skärptes lagen om sjöfylleri, och Kustbevakningen fick en tyngre roll i arbetet med alkohol på sjön. I dag har lagen blivit vardag för de flesta med fritidsbåt – men protesterna har inte tystnat.

Kustbevakningens miljöskyddsfartyg KBV 501 har Tångudden i Långedrag som hemmahamn. I dag består besättningen av fem personer, en av dem är Sabina Hansson som är kustbevakningsinspektör (KBI).

- När det gäller sjötrafik så kollar vi fart, fylla och lanternor. Men vi är också ute mycket i preventivt syfte. Vi visar upp att vi finns och att vi är där, så vet folk vad som gäller.

Ombord på båten finns ett litet, avsides rum med egen ingång. På ett skrivbord står evidensern, det verktyg som används för att kontrollera promillehalten i någons utandningsluft. Här inne hamnar den som blåst positivt i ett enklare instrument som bara visar om man har över eller under 0,2 i promille, det vill säga om man passerat gränsen för vad som sedan 2010 räknas som sjöfylla.

- Jag blir oftast bra bemött av båtägarna. Vissa är oroliga för om de kan ta ett glas vin och sedan köra hem, men det är inte familjerna med picknickkorgar vi är ute efter. Kan vi se till att det bli färre olyckor är det bra, och det tror jag att folk förstår, säger Sabina Hansson.

Uppe på fartygets brygga står befälhavare Carl-Gustaf Von Konow framför paneler med reglage och skärmar med radar och GPS som visar hamninloppet. Han tycker att lagen låg långt efter teknikutvecklingen innan den skärptes 2010.

- Problemet fanns inte på samma sätt förr, men båtarna har blivit snabbare. Dessutom handlar det om stora värden om något skulle hända, och har du druckit får du inga pengar på försäkringen. Jag skulle säga att motståndet mot lagen utgörs av en liten skara, men det är klart – ingen som åker fast är nöjd. Det finns alltid risktagare, precis som på land.

Enligt statistik över antal misstänkta för sjöfylleri och grovt sjöfylleri i Västa Götaland syns en tydlig uppgång år 2010 då lagen trädde i kraft – 43 fall jämfört med 14 stycken 2009 och 23 stycken 2008. Sedan dess har siffrorna minskat något år för år. Gunnar Persson, brottsutredare på kustbevakningen, säger att det finns flera saker som påverkar statistiken.

- När lagen trädde i kraft gjordes många kontroller i och med att Kustbevakningen fick nya befogenheter och man ville testa dessa. Ju fler man kollar desto fler hittar man. Sedan följde två somrar med dåligt väder, och då är färre ute och kör båt.

På kustbevakningen upplever man en relativt positiv attityd till lagen från dem man möter ute i tjänsten. Men bland vissa båtägare finns ett stort missnöje med hur lagändringen kom till och hur reglerna i dagsläget ser ut. Ola Ljungberg, affärskonsult från Hamburgsund har haft fritidsbåtar i över 30 år. Han har engagerat sig frågan om sjöfyllerilagen sedan november 2010.

- Lagen baseras på påståenden om att sjöfylleri är ett stort problem och det är helt enkelt inte sant. Det finns inga underlag till att det skulle vara så. Sjösäkerhet är bra, och jag vill inte ha fylla på sjön, men man måste kunna leva på sjön och på öarna.

Ola Ljungberg har själv funderat på att ge upp båtlivet, och tycker sig se tecken på att fler tänker likadant.

- Strax innan lagen ändrades fick vi bygga ut vår lokala båtbrygga med sex platser. I dag står halva bryggan tom. Båtbranschen dör. Allt kan inte skyllas på lagen såklart, det är dåliga tider nu, men jag tror att den påverkar.

 

Fakta
Det var inte lagligt att supa till sjöss innan 2010. Men hade du under 1,0 promille i blodet och framförde din båt säkert så var inget brott begånget. Numera finns en undre gräns på 0,2, och över 1,0 utgör grovt sjöfylleri. Lagen gäller båtar som är över 10 meter och/eller kan köras i över 15 knop.

Kustbevakningen är en civil statlig myndighet som ansvarar för sjöövervakning och räddningstjänst, och utför uppgifter åt andra myndigheter. I deras uppdrag ingår bland annat att avgränsa och pumpa upp spillolja, fartkontroller, tull- och gränsverksamhet, fiskerikontroller, räddningsinsatser vid sjönöd.

Sedan lagändringen 2010 har Kustbevakningen befogenhet att göra stickkontroller för sjöfylla. Tidigare fick de inte stoppa någon utan misstanke om brott.

Mest läst