Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
2 (kopia)

Socialsekreterare har under många år påtalat bristerna i arbetsmiljön och behovet av höjda löner. I stället för att lösa detta presenterar nu SKL förslag om att slopa kravet på relevant högskoleutbildning för anställda i barn- och ungdomsvården, skriver debattörerna. Bild: Elisabeth Alvenby

Utbildningsförakt att föreslå sänkt kompetens

Debatt Att föreslå sänkta kompetenskrav inom socialtjänsten är inte bara ett uttryck för utbildningsförakt utan skulle även kunna få förödande konsekvenser för de grupper som socialsekreterarna arbetar för, skriver Pia Björking Petersson och Carina Laurin Stensson, Akademikerförbundet SSR.

Socialtjänsten är samhällets yttersta skyddsnät. Besluten som socialsekreterarna fattar kan vara livsavgörande för utsatta barn och unga och deras familjer.

I dag har vi ett läge inom socialtjänsten i Göteborgs Stad där arbetsgivaren på flera håll inte klarar att erbjuda en bra arbetsmiljö eller att fullgöra sitt uppdrag tillräckligt väl. Det finns exempel på stadsdelar som har Lex Sarah anmält sin egen verksamhet. Många socialsekreterare söker sig bort från framförallt myndighetsutövningen i den sociala barn- och ungdomsvården. Orsaken till detta är inte det ökade flyktingmottagandet, utan att arbetsgivaren, trots att vi har påtalat situationen inom socialtjänsten i flera års tid, har underlåtit att göra tillräckligt för att förbättra bristerna i arbetsmiljön, samt ett löneläge som inte är konkurrenskraftigt.

Förlitat sig på lojalitet

I stället har arbetsgivaren förlitat sig på socialarbetarkårens starka lojalitet mot sitt uppdrag och de personer de möter i sitt arbete. Detta har lett till att det inte har funnits utrymme att med befintliga resurser hantera den ökade arbetsbelastningen.

I det läget väljer samma arbetsgivare som bäddat för dagens problem att via SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, driva på för att slopa kravet på relevant högskoleutbildning för anställda i barn- och ungdomsvården. SKL har också fått sällskap av Centerpartiet, som anser att kravet på högskoleutbildning kan ersättas med ”krav på lämplig kompetens och erfarenhet”. Detta kallar Centern att ”kapa krånglet i kommun-Sverige”.

Helt andra åtgärder krävs

Man skulle också kunna kalla det utbildningsförakt och en nonchalant inställning till kravet på kvalitet och rättssäkerhet i en av samhällets viktigaste funktioner.

Att frångå krav på kvalitet och kompetens för de som möter de mest utsatta barnen och ungdomarna i samhället är helt fel väg att gå. I stället behöver arbetsgivaren satsa på höjda löner, en god introduktion för nyanställda, sänkt arbetsbelastning, bättre förutsättningar för chefer, ökat administrativt stöd och större möjligheter till yrkesutveckling.

I Göteborgs stad har de politiker vi har haft kontakt med uttalat en intention att kvalitetskraven inte ska sänkas. Vi hoppas att de ska stå för sitt ord.

Pia Björking Petersson

ordförande Akademikerförbundet SSR Göteborgs stad

Carina Laurin Stensson

1:e vice förbundsordförande Akademikerförbundet SSR

Mest läst