Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Lärare och elever på Polhemsgymnasiet kände sig hotade av utomstående grupp killar mellan 16 och 19 år.

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Ungdomsgäng skrämde på skola

    Mellan 10-15 killar i gymnasieåldern trängde sig in i klassrum på Polhemsgymnasiet i Göteborg och ropade: "Flickor ska ha slöjor".

    Gruppen öppnade dörren till fem-sex olika klassrum. I ett av klassrummen gick de in och uppträdde på ett sådant sätt att både elever och lärare kände sig hotade.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    När den kvinnliga läraren uppmanade gruppen att lämna klassrummet vägrade ungdomarna. Händelsen inträffade i mitten på oktober och är polisanmäld.

    - Läraren sa ifrån mycket skarpt att de måste lämna klassrummet, vilket de inte gjorde, och vid något tillfälle ska någon av dem ha ropat "flickor ska ha slöjor". Vi tyckte det var såpass allvarliga att främmande personer kan ta sig in på skolan och uppträda på det här sättet att vi har polisanmält händelsen, säger Mona Ericsson, områdeschef för Lindholmens gymnasieområde där Polhemsgymnasiet är en av fem skolor.

    Ingen av killarna går eller har gått på Polhemsgymnasiet och lämnade till slut skolbyggnaden.

    Skolan ska vara trygg

    Ester Mosessons gymnasium och delar av Lindholmen tekniska gymnasium är sedan tidigare utrustade med kort och kortläsare för att obehöriga inte ska kunna ta sig in i skolan.

    - Vi diskuterar nu att införa systemet även på andra skolor. Skolan är ingen allmänhet plats. Att det krävs kort och kortläsare för att ta sig in är ett sätt att tydliggöra detta men också ett sätt att motverka de problem med stölder som vi haft. Skolan ska vara en trygg och säker miljö, säger hon.

    GP har i en rad artiklar skildrat att Göteborg är överrepresenterat vad gäller unga killar som reser till Syrien för att strida med IS. På kommunens bord ligger nu att ta fram en handlingsplan för att minska den rekryteringen och underlätta för skolorna att upptäcka och motverka radikalisering hos enskilda elever.

    Enligt Mona Ericsson finns det redan rutiner på plats i hennes skolor.

    - Vi har inga indikationer på att vi har några elever nu som har åkt iväg eller tänker åka iväg. Jag har en ständig dialog med mina rektorer kring frågan. Om vi skulle misstänka att några av våra ungdomar skulle åka iväg tar vi kontakt med socialtjänsten och våra säkerhetsansvariga, säger hon.

    Enligt Göteborgspolisen dominerar unga killar från Angered och Bergsjön bland de som rekryteras till våldsbejakande extremism.

    "Jag tar det på¨största allvar"

    Sven-Erik Berg är rektor vid Vetenskapsskolan i Angered, en grundskola med 325 elever.

    - Vi har råkat ut för att elever har uttryckt en viss rasism mot en annan grupp av människor. Vid de tillfällena har vi kallat in vårt hälsoteam, eleven och föräldrarna. I våra fall har det handlat om eleven ska tuffa sig inför sina kompisar och egentligen inte står det de har sagt, säger han.

    - Så fort jag hör en sådan attityd tar jag det på största allvar. Framförallt handlar det om vilket klimat vi vill ha här på skolan och det gäller alla former av kränkande uttryck.

    Han känner inte till något fall där någon elev har uttryckt att den skulle vilja ansluta sig till exempelvis IS.

    - Om det skulle hända och det finns en grund för detta är det oerhört allvarligt och leda till att vi skulle kontakta både polis och socialtjänst, säger han.

    Patrick Gladh, rektor vid kommunala Angeredsgymnasiet, är ansvarig för skolans arbete mot våldsbejakande extremism. Om han skulle få indikationer på att någon elev tänker ansluta sig till en stridande extremiströrelse är den första kontakten socialtjänst och skolans kurator.

    - För det första handlar det om den enskilde elevens väl och ve. Även om eleven är myndig så har vi anmälningsplikt till socialtjänsten. Föräldrarna, om det finns några, är nästa steg men många av våra elever bor ensamma, säger Patrick Gladh.

    Har kommit långt

    Han vill framhålla att även om Göteborg visserligen utgör en stor rekryteringsbas för rörelser som IS, så är stan en av de städer vars arbete kommit längst med att motverka sådan rekrytering. Han känner inte till att någon elev skulle ha anslutits sig till IS. Däremot har det funnits fall där en elev gett uttryck för sin radikalism på ett oacceptabelt sätt.

    - I de två fallen vi har haft har eleven lugnat ner sin radikalitet avsevärt efter att ha mött någon som på allvar tagit sig tid att lyssna och diskutera frågan tillsammans med föräldrarna, säger han och tillägger:

    - Det bästa vi kan göra i arbetet mot den här radikaliseringen är att erbjuda eleverna en möjlighet till utbildning och möjlighet att kunna ingå i det samhälle de faktiskt är en del av och erbjuda någon form av halvljus bild av framtiden.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.