Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Ulrika Knutson är kulturskribent och krönikör i GP. Bild: Bild: JONAS EKSTRÖMER / TT

Ulrika Knutson: Media kan varken mörka lögn eller sanning

Kulturkrönika

Media mörkar sanningen!

Detta utrop från sociala medier och extrema sajter har blivit ett axiom, men är det sant? De senaste dagarnas aktivitet på nätet har snarare bevisat motsatsen. Media kan inte ”mörka” någonting. Åtminstone inte om vi med media menar traditionella medier med ansvarig utgivare och hela konkarongen. Det existerar inte längre något nyhetsmonopol, alltså kan ingen mörka någonting alls.

Detta är glädjen med en fri cyberrymd. Sanningen är fri. Tyvärr är även lögnen fri som fågeln, och problem uppstår också när media inte kan mörka lögnen eller attraktiva halvsanningar.

En sak är klar: i kölvattnet av höstens stora flyktingmottagande kommer vi att få massor av rubriker som handlar om kulturella, språkliga och mänskliga missförstånd. Brist på tolkar, brist på bostäder, en ansträngd vårdsituation. Ämnen kommer inte att saknas. Lova mig då att kolla om källkritiken är anständig, eller tvärtom sämre än vanligt...

I det inflammerade ämnet Köln-Kalmar-tafsande verkar inte någon källa äga den Absoluta Sanningen ännu. Varje enskild kvinna som har blivit trakasserad har förstås sin absoluta rätt att slippa bli trakasserad! Att sextrakassera någon faller under allmänt åtal både i Tyskland och Sverige.

Här finns många elementära frågor som jag vill ha svar på: varför tafsas det i just Köln och Kalmar? Finns det ett gemensamt mönster mellan händelserna? Kanske är jag extra intresserad eftersom Kalmar är min barndoms stad. Vad i herrans namn händer på Larmtorget nuförtiden? Är det här ”grupptafsandet” ett nytt beteende, eller har det funnits förut? Tafsande i sig är ju tyvärr inget nytt fenomen.

Grupper av förövare i Köln, Hamburg och Kalmar pekas raskt ut. Ömsom handlar det om ”män med nordafrikanskt utseende” eller ”gatpojkar från Marocko”, ”ensamkommande” från Afghanistan eller Somalia. Ihopklumpningsrisken är överhängande redan från början.

Men det ligger förstås i allas intresse att stävja kriminellt beteende på allmän plats. Rapporterna om att män i grupp använder sig av sexuella trakasserier för att förvirra brottsoffret, och lättare komma åt hennes handväska eller mobil är oroväckande. Att snabbt kartlägga det här beteendet är en prioriterad fråga för polisen och sociala myndigheter.

I klartext: det behövs fler poliser och fler socialvårdare på gator och torg, särskilt berusade festkvällar med folkmassor i omlopp. Det vet rånarna också. De är inte dumma, de passar på när kusten är klar.

Det är nog det som oroar mig mest. Att professionella krafter abdikerar och lämnar problemen i knät på civilsamhället. Det är inte de främlingsfientliga som tjänar på att sanningen kommer fram, det är alla som tvärtom är för ett anständigt flyktingmottagande som har mest att tjäna på transparens. I alla frågor.

Läs också GP:s ledare: Teodorescu: Varför räds media verkligheten?

Mest läst